Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom

Publicerad:2012-12-28

Uppdaterad:2013-02-27

Gymnasieelever kan utveckla demokratiska kompetenser genom att möta andra människors villkor och perspektiv i skönlitterära texter, menar Anna Thyberg. Hon har forskat om hur elever formulerar värdegrundsfrågor i deliberativa samtal om litteratur på engelska.

Författare

Anna Thyberg

Handledare

Maria Olaussen, professor, Linnéuniversitetet. Lena Fritzén, professor, Linnéuniversitetet

Opponent

Kaj Sjöholm, professor, Åbo Akademi

Disputerat vid

Linnéuniversitetet

Disputationsdag

2012-12-21

Titel (eng)

Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom

Institution

Institutionen för språk och litteratur, SOL

Abstrakt

Studien visar att litteraturens mångtydighet bl.a. består av de identifikationsmöjligheter som romanen erbjuder läsaren. När eleverna känner empati med fiktiva karaktärer uppstår ett gränsöverskridande mellan textvärld och elevvärld. Den ökade grad av främmandegöring som läsning på ett annat språk innebär utgör tillsammans med sådan flerstämmighet skönlitteraturens potential för att synliggöra ideologiska och känslomässiga dimensioner i språkklassrummet.

I läsprojektet ger den här typen av aktiv och dynamisk läsning upphov till lärande på flera plan hos eleverna. Tolkningen av den skönlitterära texten förändras när eleverna skapar mening och formulerar värdegrundsfrågor i deliberativa samtal. Men det sker också förändringar på ett individuellt plan när eleverna i egna texter reflekterar kring litterära skildringar. Ett annat resultat indikerar att eleverna positionerar sig på olika sätt i läsningen av romanerna. Å ena sidan utmanas eleverna av textens inre övertygande diskurs i de fall då den underminerar vedertagna uppfattningar och eleverna anlägger delvis ett utifrånperspektiv på sin egen position. Å andra sidan reproducerar eleverna diskurser om identitet i överensstämmelse med sin skandinaviska hemvist. Emellanåt tycks eleverna även identifiera sig med västvärlden i stort som om deras position som svenska medborgare automatiskt skulle ge dem tillträde till denna.

Med andra ord visar undersökningen att receptionsforskning kan ge insikter i hur privilegierade positioner och skapande av skillnad (vi och dom) upprätthålls. Slutligen finns det ett flertal exempel i materialet på att eleverna själva upplever att de utvecklar demokratiska kompetenser genom att i litterära texter möta andra människors villkor och perspektiv. Kort sagt, skönlitteraturen erbjuder en möjlighet att både utmana och bjuda in till samtal om värdegrundsfrågor i språkklassrummet.

Ambiguity and Estrangement: Peer-Led Deliberative Dialogues on Literature in the EFL Classroom

The thesis focuses on ideological and emotional dimensions of literature reading in the English as a Foreign Language (EFL) classroom. The empirical data at the heart of this dissertation comprises questionnaires, group sessions, student texts, and post-study evaluation. Drawing on the fields of postcolonial studies, reader response theories, and critical literacy, the study investigates upper secondary students’ formulations of values in carefully staged peer-led deliberative dialogues on literature. Bakhtin’s theory on internally persuasive discourse has been instrumental in examining the properties of the novel that inspire students to formulate values. Moreover, the concept of positionality provides a framework for understanding how the text decenters the subject position of the students but also how reading is productive of creating moments of instability because of the positions offered in the EFL setting.

The discussion of how the students move between reading stances is located in reader response theories dealing with aesthetic reading. My proposition is that the ambiguity of literary texts and the added estrangement effects of reading in EFL conjoin in fostering a predisposition towards language, literature, and interaction characterized by what Bakhtin calls ideological becoming.

The organization of reading into deliberative dialogues makes it possible to delineate ecologies of transformation created over the course of the project. Representations of the texts change by way of social interaction in the groups, but there is also transformation in the individual brought about by this kind of active and dynamic reading. In short, the reading process that occurs in the project can be said to reflect bounder crossings and the in-between spaces of human textual transactions; between personal world and imagined text world as well as the collaborative meaning negotiated in the groups.

An important finding regards the points of convergence for axes of disaffiliation and affiliation in this EFL setting, leading to reinforcement of positions of privilege and constructions of difference. Nevertheless, the overarching argument remains that deliberative dialogues on literature in EFL can function as a hands-on democratic practice generating critical exploration of ideological dimensions coupled with respectful reading of the experiences of Another.