Naturen och jag. En studie av gymnasiestuderandes förhållande till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv

Naturen och jag. En studie av gymnasiestuderandes förhållande till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv

De förändringar som sker i samhället i stort och i ungdomskulturen har gett upphov till ett fjärmande från naturen. Samtidigt är det synnerligen relevant hur ungdomar förhåller sig till naturen i en tid då så gott som all natur är mer eller mindre påverkad av människan och jordens befolkning ökar i snabb takt.

Syftet med föreliggande avhandling är att fördjupa förståelsen av hur gymnasiestuderande förhåller sig till naturen. Hurdan är deras relation till naturen efter genomgången grundskola? Detta syfte har brutits ner i fyra forskningsfrågor som berör studerandes beskrivningar av begreppen natur och miljö samt av sitt naturintresse, samt även studerandes miljöetiska hållning och deras förhållande till miljökrisen. Den teoretiska referensramen är tvärvetenskaplig. Avhandlingen är en övervägande kvalitativ studie som baserar sig på en hermeneutiskt inspirerad forskningsansats, men kvantitativa inslag ingår även. Den empiriska undersökningen består av två delstudier, en enkätundersökning (N = 678) och en intervjuundersökning (N = 14). Forskningsprocessen har drag av abduktion, d.v.s. den teoretiska referensramen fungerar som inspirationskälla för att kunna upptäcka nya mönster och uppnå en bättre förståelse. Den ringa andelen studerande som var helt ointresserade av naturen utgör ett positivt resultat med tanke på utgångspunkterna för lärande om naturen, men andelen eldsjälar var också liten. Respondenterna ansåg inte att skolan hade påverkat deras naturintresse nämnvärt, varken i positiv eller i negativ riktning.

Studien visade även att studerandena hade en övervägande romantisk syn på naturen, med inslag av såväl antropocentrism som biocentrism. När de skulle beskriva naturen tog de spontant inte med människan i sin skildring, men när detta efterfrågades i enkäten inkluderade majoriteten människan i naturbegreppet. Naturens naturalistiska, estetiska och utilitaristiska värde var de mest centrala värdena för de studerande. Flickors värderingar var i högre grad biocentriska än pojkars. De studerandes oro för miljökrisen var starkt kopplad till framtiden och de verkade inte inse att läget redan är akut på många områden. Trots oro för världens framtid såg de ljust på sin egen framtid. På basis av de kategorier som blev resultatet när respondenterna skulle ange orsakerna till sitt naturintresse respektive ointresse för naturen kan man konkludera att det är a och o att i undervisningen sträva efter att elever i olika åldrar börjar trivas i naturen. De naturvärden som visade sig vara de mest centrala för studerande borde även betonas i undervisningen för att föra ungdomarna närmare naturen och därigenom motverka det fjärmande som sker. För att motivera eleverna att engagera sig för naturen skulle det vara ytterst viktigt att de själva skulle uppleva att de utgör en del av den.