Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Publicerad:2012-11-05

Uppdaterad:2012-11-22

Hur har historieböckernas berättelser förändrats över tid och vilka faktorer kan ha påverkat dessa förändringar? Ingmarie Danielsson Malmros syfte med avhandlingen är att synliggöra sambandet mellan historieförmedling och identitetsskapande.

Författare

Ingmarie Danielsson Malmros

Handledare

Klas-Göran Karlsson, Ulf Zander (Associate Professor)

Opponent

Bengt Kristensson Uggla (Professor)

Disputerat vid

Lunds universitet

Disputationsdag

2012-10-12

Titel (se)

Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Titel (eng)

Once Upon a Time There was a Country… Narratives About “Swedishness” in History Textbooks and Students’ Worldviews

Institution

Historiska institutionen

Det var en gång ett land… Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers föreställningsvärldar

Svenskhet skapas, legitimeras och förändras genom berättelser, inte minst dem som lärare och elever berättar under historielektionerna. Beroende på vilka händelser ur det förflutna som vi väljer att minnas och vilka vi väljer att glömma skapas olika berättelser där vi placerar in våra liv och våra värderingar. Dessa berättelser förklarar vilka vi är och vilka vi inte är och gör dessutom tillvaron begriplig. Denna avhandling visar vilka identitetslegitimerande berättelser som har förmedlats i svenska historieläroböcker utgivna från 1930-talet fram till första decenniet av 2000-talet, samt vilka av dessa berättelser som dagens elever ger uttryck för. Det är främst fem dominerande berättelser som förekommer i de studerade historieläroböckerna och elevtexterna: berättelsen om det neutrala och fredliga Sverige, berättelsen om den arbetsamme och solidariske svensken som har åstadkommit ett välstånds- eller välfärdsland, berättelsen om demokratins föregångsland, berättelsen om främlingen som på olika sätt behöver tas om hand samt berättelsen om den jämställda svenskan. Vissa mindre smickrande berättelser uppträder sporadiskt i materialet, exempelvis den anklagande berättelsen om den svenska eftergiftspolitiken under andra världskriget, men dessa berättelser överröstas vanligtvis av mer hedrande beskrivningar. Vanligt förekommande berättelser från eleverna är dem som beskriver Sverige som ett tekniskt framstående välståndsland eller ett land med ett unikt demokratiskt styre. Sammanfattningsvis skildras Sverige oftast som en moralisk stormakt och svenskarna som moraliskt överlägsna. Det övergripande syftet med avhandlingen är att synliggöra samband mellan historieförmedling och identitetsskapande. Detta är ett viktigt ämne, inte minst i en tid när begrepp som historiebruk och identitet har fått en central plats i skolans styrdokument. Det ligger annars nära till hands att historiebruk och identitetslegitimerande berättande associeras med ”de andras” historieförmedling, medan den egna kulturens historieundervisning ses som en objektiv återgivning av fakta. Avhandlingen visar att merparten av vårt historieberättande på det ena eller andra sättet legitimerar eller förändrar identiteter. Detta skall inte ses som ett missbruk av historien utan som ett uttryck för ett mänskligt behov av att hantera en föränderlig tillvaro.

Once Upon a Time There was a Country… Narratives About “Swedishness” in History Textbooks and Students’ Worldviews

The first purpose of this dissertation is to encircle meaning conveying narrations about Sweden and “Swedishness” in history textbooks, published between 1931 and 2009. The second aim is to show which of these narratives, or parts of them, that are expressed by a selection of contemporary students. Another ambition has been to show how textbook narratives have been transferred or transformed over time and what factors may have influenced these changes. An overall goal of the thesis has been to emphasize the existential dimensions of the subject of history. It is through narrations that individual and collective identities are constructed.

The dissertation has a hermeneutical perspective, and derives inspiration from the methods of narrative theory and conceptual history, primarily from the thoughts of Paul Ricoeur, Hayden White, Jörn Rüsen, Reinhart Koselleck and Quentin Skinner.

Five meta-narratives about “Swedishness” are identified in the material: the narrative of neutrality, the narrative of the prosperity or welfare country, the narrative of the role model country of democracy, the narrative of the stranger and the narrative of the world’s most gender equal country. Certain narrations seem to have had a stronger position than others in the macro-rhetoric and the culture of history, with the result that the other narratives will be adapted to the dominant narrative moral. The various narratives have therefore interacted more during certain periods than others, which would have meant a greater potential to affect the narrative identity. When trying to find any comprehensive explanations for the changes one can look for answers in the authors’ intentions and personal experiences, events contemporary with the authors and the historical cultural context in which the narratives are rooted. In general the historical cultural context has had the greatest influence over the narratives’ design.

All of the textbook narratives are represented in the student texts, but they are often constructed across different time spans and have a slightly different moral. The moral of the narratives, both of the textbooks’ and the students’, is often that the Swedes are morally superior.