Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Publicerad:2012-10-04
Robert Gres
Skribent:Robert Gres
Anniqa Lagergren

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan Barn i kulturskolan skapar musik på ett traditionellt sätt med instrument de redan kan spela, medan barn i grundskolan komponerar på ett mer föränderligt sätt med fler och olika instrument. Det är ett av resultaten i Anniqa Lagergrens forskning om barns musikkomponerande.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– För länge sedan undervisade jag barn i musik på olika sätt. Jag har ett stort eget intresse både för musik och av lärande och kreativitet. Då blev barns musikskapande ett ganska givet ämne.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort två studier. Tre grupper i kulturskolan och fem grupper i grundskolan har fått komponera musik. Barnen var mellan nio och tolv år. Sedan har jag analyserat detta utifrån vad de lärt sig och hur de lär sig i förhållande till de villkor som omger barnen i de två olika skolformerna. Jag har tittat på lärandet som sker mellan barnen, med redskapen och tillgången till musikprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen skapar olika kontexter och har ett mer traditionellt förhållningssätt i sitt musikskapande i kulturskolan. Barnen i grundskolan har ett mer nutida och föränderligt sätt i sitt musikkomponerande. Det traditionella förhållningssättet kännetecknas av att de inte går utanför ramarna, till exempel använder de instrument som de redan spelar i kulturskolan, medan barnen i grundskolan använder flera instrument och byter också instrument. Det visar sig också att musiken i kulturskolan inte innehåller någon text, medan musiken i grundskolan innehåller text. Även inspirationskällorna skiljer sig åt. I kulturskolan tar barnen inspiration från spelböckerna de hade när de lärde sig spela instrument. I grundskolan tar barnen inspiration från internet. De går också ut på nätet och lyssnar under aktiviteten.

Vad överraskade dig?

– Att barnen var så väldigt engagerade! De pratade nästan bara om den musik de skulle göra. De visade ett stort intresse för att producera sin egen kunskap. Det var också överraskande att de redan kunde så mycket. De lyssnar mycket på musik på fritiden och tog med sig kunskapen, till exempel hur man bygger upp en låt, även om de inte använde de teoretiska begreppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt barnen genom att lärare kan ta till sig att det finns vinster i att låta barnen producera sin egen kunskap. Musiklärare kan se att det inte behöver vara svårt att använda digitala artefakter i undervisningen. Man måste inte vara expert själv, barnen klarar sig ganska bra ändå. Forskningen har också nytta av avhandlingen i meningen att resultaten blir ytterligare ett bidrag till den gemensamma kunskapen om barns musikkomponerande. Jag spekulerar rent allmänt lite kring den förändrade skolan och lärare som brobyggare. Jag diskuterar även mina resultat i relation till Roger Säljös artikel om nya metaforer kring lärande.

Gunilla Nordin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Konferens för dig som är rektor

Rektor i fokus

Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.

Läs mer och boka.
Fsk–Vux

Stockholm 12-13 oktober

Webben 21-23 oktober

För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer