Viktigt för identiteten att skriva på dialekt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det handlar om mitt eget modersmål och det var självklart för mig att det skulle handla om mitt eget språk. När jag gick grundutbildning i nordiska språk tittade jag på dialekter. Det var i slutet av 90-talet, ungdomar började få egna mobiler och det kom fram ett de skrev på dialekt. Det intresserade mig att ta reda på mer om det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur en grupp Närpesungdomar använder sin dialekt i skrift. Jag har tittat på nio olika skriftpraktiker som e-post, chatt, dagbok, brev och lappar av olika slag, men jag har fokuserat på sms. Dels har jag tittat på hur ungdomarna själva upplever sitt skrivande och sedan har jag tittat på hur det ser ut i själva materialet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att ungdomarna själva upplever att de kan bestämma hur de ska stava på dialekt eftersom det inte existerar något rätt eller fel det är ingen som har bestämt det. Variationerna är stora men så länge de blir förstådda så upplever de inte att det är några problem. Det upplever ungdomarna som befriande. Det som ofta kom upp är att ungdomarna upplever det som naturligt att skriva det modersmål som de redan talar. Det framkom även att det är viktigt för identiteten att få skriva på sitt modersmål, att man kan vara 100 procent sig själv när man skriver på dialekt. Det kan också vara så att man som grupp som talar och skriver en viss dialekt jämför sig med de som talar och skriver en annan dialekt.

Vad överraskade dig?

– I Finland har man inte praktiska program på gymnasiet, endast teoretiska. Om man vill läsa en praktisk utbildning går man på yrkesskola. Jag hade förväntat mig en skillnad mellan de som går teoretiskt respektive praktisk inriktning, men det var det inte. Jag hade även förväntat mig en skillnad mellan tjejer och killar, men det fanns inte heller. Utifrån tidigare undersökningar hade jag förväntat mig att det skulle vara mer dialektalt hos killar på praktiska program men det fanns inte alls och det var en positiv överraskning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärare kan ha nytta av att få upp ögonen för att modersmålet, det första språket, är viktigt eftersom det hänger ihop med vem man är. Det handlar även om elever som har ett annat modersmål än svenska. Jag menar inte att skolan ska lära elever att skriva på dialekt, men det kan få negativa konsekvenser för en person om man tar bort modersmålet det ska man vara medveten om.