Svårt att använda använda nv-kunskap utanför skolan

Publicerad:2011-10-27

Uppdaterad:2012-03-27

Skribent:Robert Gres

När ungdomar ska fatta beslut i frågor som rör deras hälsa har de svårt inte uttrycka det i vetenskapliga termer och med de begrepp som förespråkas i skolans nv-undervisning.Det är en av slutsatserna i Mats Lundströms avhandling Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses .

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som lärare träffade jag ofta ungdomar som trodde på förklaringsmodeller som såg helt annorlunda ut de naturvetenskapliga. De trodde till exempel på andar, spöken och astrologi. Det gjorde att jag ville ta reda på mer om hur ungdomar fattar beslut i hälsofrågor, väljer de naturvetenskapliga förklaringar eller pseudovetenskapliga?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ungdomar fattar beslut i hälsofrågor och hur de motiverar sina beslut. Avhandlingen består av tre delar. En del där 300 gymnasielever har besvarat flervalsfrågor som rör pseudovetenskap och naturvetenskap. I filmade gruppdiskussioner undersöker jag sedan vad som händer om sammanhanget där deras åsikter förs fram förändras. I gruppdiskussionen var det till exempel ingen som trodde på tankeläsning, trots att en tredjedel gjorde det enlig enkäten. I den tredje studien dokumenterade sju tonåringar i en videodagbok sina beslut om huruvida de skulle vaccinera sig mot svininfluensa eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det stora resultatet är hur ungdomar styrs av media och föräldrar när de fattar beslut om sin hälsa. Vilket leder till frågan om hur vi möter det i skolan. Hemma har de har ett vardagligt språk som kolliderar med de vetenskapliga begrepp vi använder i skolan. Det är svårt för eleverna att förflytta den naturvetenskapliga kunskapen till vardagliga sammanhang. Skolan borde därför ta in tidningar och tv i undervisningen och studera hur till exempel hälsofrågor beskrivs. Om man använder den typen av texter tror jag att skolan kan skapa en annan beredskap när ungdomar till exempel bestämmer sig för att gå till husläkaren eller en healer när de är sjuka.

Vad överraskade dig?

– Tidigare studier har visat att flickor i högre utsträckning är pojkar tror på pseudovetenskapliga förklaringar men mina studier visar inga skillnader mellan flickor och pojkar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Naturligtvis lärare i naturvetenskap men även forskare som kan ha nytta av metodiken jag använt. Vanligtvis sker pedagogisk forskning i klassrummet men genom att de ungdomar jag följde filmade sig själva skildrades deras miljö utanför skolan.

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med