Klassrummets relationsetik: Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen

Publicerad:2006-11-21

Uppdaterad:2012-05-02

Som lärare var jag själv inte medveten om den underliggande etik som finns i mötet mellan lärare och elev, säger Anders Holmgren. Det var när mina ord fick oanade konsekvenser som jag började fundera på klassrummets etik, och hur det uttalade – och det outtalade – påverkade relationen mellan mig och mina elever.

Författare

Anders Holmgren

Handledare

Universitetslektor Gun-Marie Frånberg samt universitetslektor Kajsa Borg

Opponent

Fil. dr. Kennert Orlenius, Högskolan i Skövde

Disputationsdag

2006-12-08

Titel (se)

Klassrummets relationsetik: Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen

Titel (eng)

Relational Ethics in the Classroom. The Educational Encounter as Ethical Phenomenon

Institution

Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, lärarutbildningen

Klassrummets relationsetik: Det pedagogiska mötet som etiskt fenomen

Det råder brist på forskning som lyfter fram den etiska innebörden i lärare-elev-relationen och det är först på senare tid som denna relation har uppmärksammats i någon större utsträckning. Avhandlingen bidrar därför till ny kunskap när det gäller den etiska dimensionen av pedagogiskt arbete. Den övergripande frågeställningen i avhandlingen är hur den etiska relationen i klassrummet kan beskrivas och förstås med hjälp av centrala begrepp från Emmanuel Lévinas etiska tänkande. Det empiriska materialet har upprättats genom direkta observationer, videoinspelningar och intervjuer av lärare på två svenska grundskolor. Beskrivningar av klassrumsepisoder varvas med reflektioner och teoretiska tolkningar, som lyfter fram det pedagogiska mötet som etiskt fenomen.

I detta sammanhang har ansiktsuttryck, gester och annan ickeverbal kommunikation varit av stort intresse och har kunnat upptäckas genom mikroanalyser. De begrepp som har utvecklats utifrån Lévinas filosofi är framför allt: Sägandet (i relation till den Sagda), Ansiktet, asymmetrisk relation och alteritet. I mötet med det empiriska materialet har begreppen getts pedagogiska innebörder. Undersökningen har på så sätt bidragit till att ge andra insikter kring undervisningens etiska dimension.

Det nära sambandet mellan sårbarhet och beroende, den mellanmänskliga kommunikationens etiska karaktär och hur undervisning och fostran sammansmälter i Sägandet är viktiga resultat i avhandlingen. Dessa insikter kan hjälpa lärare och pedagoger att förstå den implicita etiken, det vill säga den etik som ligger underförstådd i undervisningen, samt bidra till att lärare kommer bort från standardlösningar av olika slag. Genom hela avhandlingen har ett etiskt relationellt perspektiv utvecklats, som ett alternativt tolkningsverktyg för att reflektera kring och tolka den pedagogiska relationen i klassrummet.

Relational Ethics in the Classroom. The Educational Encounter as Ethical Phenomenon

The main purpose of the present study is to explore how the ethical relationship between teacher and student in the classroom can be described and understood from the approach of the French philosopher Emmanuel Lévinas. I also examine the theoretical concepts that can be derived from Lévinas ideas in order to be able to interpret the manner in which this ethical relationship manifests itself in the classroom.

The empirical data was generated through observation of the kind often found in ethnographical studies like microanalyses using a variety of digital techniques. I also made use of direct observation and stimulated recall interviews in close connection with the classroom events. The study was carried out at two Swedish schools and the focus was placed on classroom practice and ethical communication in the classroom. Facial expressions, eye contact, gestures and other non-verbal communication was of great interest. Through microanalysis of classroom interaction I have attempted to uncover what exists under the surface of the classroom communication in more detail.

According to Lévinas, ethics is understood as a relation of the infinitive responsibility to the Other person. In a pedagogical context, we may speak of the first meeting face-to-face before any categorization of the other individual is formulated. The key concepts are Saying (in relation to the Said), the Other, the Face, asymmetrical relationships and alterity. In their encounter with the empirical data collected, the concepts have been freighted with edagogical significance. These original ethical thoughts of Lévinas, much of which challenge what has previously been taken for granted, can provide new insight into educational work.

This investigation has provided other insights into the ethical dimension of education, especially as the teacher-student relationship is concerned. The close connection between vulnerability and interdependence in the teacher-student relationship, and communication as self-exposure, are important findings that can help teachers and pedagogues to understand the ethical dimension of the educational

encounter with the student. Throughout the study, a relational ethical perspective has been developed as an alternative interpretative tool for analyzing and reflecting upon the teacher-student relationship.