Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt: Studier av elevers arbete med miljöfrågor.

Publicerad:2006-11-17

Uppdaterad:2012-05-02

Karolina Österlind har i sin avhandling undersökt högstadieelevers begreppsbildning inom miljöundervisningen. Eleverna jobbade självständigt med ämnesövergripanden teman, men trots att arbetsformen ofta sägs underlätta förståelsen, så hade eleverna svårt att skapa mening av de begrepp de stötte på.

Författare

Karolina Österlind

Handledare

Professor Ola Halldén

Opponent

Professor Roger Säljö, Göteborgs universitet

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-12-08

Titel (se)

Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt: Studier av elevers arbete med miljöfrågor.

Institution

Pedagogiska institutionen

Begreppsbildning i ämnesövergripande och undersökande arbetssätt: Studier av elevers arbete med miljöfrågor.

I avhandlingen undersöks hur högstadieelever skapar förståelse av miljöfrågor och relaterade teoretiska begrepp i en undervisning där innehållet är organiserat i ämnesövergripande teman och ett undersökande arbetssätt tillämpas. Det resultat som presenteras ger anledning att ifrågasätta centrala argument för denna utformning av undervisningen. Främst bidrar resultatet emellertid till kunskapen om elevers begreppsbildning. Elevers svårigheter att skapa förståelse av de begrepp som aktualiseras i deras arbete ses som problem att identifiera adekvata sammanhang för tolkning av begreppen. Detta sätt att se på elevers svårigheter skiljer sig från den i forskningen dominerande synen på elevers svårigheter som problem att genomgå begreppsförändring.

I avhandlingen ingår tre artiklar som bygger på data från tre olika studier. Studierna är genomförda inom ramen för elevernas ordinarie undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal, observationsanteckningar och det skriftliga material eleverna producerar.

I den första studien visas att eleverna har svårt att skilja mellan olika innebörder som enskilda begrepp antar i olika begreppsliga sammanhang. Det betyder att eleverna har svårt att identifiera den innebörd i enskilda begrepp som är relevant i den miljöfråga de arbetar med. Den andra studien visar att eleverna inte relaterar teoretiska begrepp till praktiska aktiviteter, så som är tänkt i undervisningen. Istället tolkar eleverna begreppen inom ramen för olika praktiska sammanhang; dessa praktiska sammanhang bildar alltså egna tolkningssammanhang skilda från teoretiska sammanhang. Slutligen visas i den tredje studien att sammanhanget för en elevs arbete ändras då elevens värderingar avseende en miljöfråga aktualiseras. Sammanfattningsvis kan då sägas att resultatet visar att elevers skapande av sammanhang – elevers kontextualisering – är en central del i elevers begreppsbildning. Det är två olika typer av sammanhangsskapande som belyses, dels skapandet av sammanhang mellan begrepp som ingår i skilda begreppsstrukturer och dels skapandet av sammanhang mellan olika nivåer inom en begreppsstruktur: mellan teoretiska begrepp och den verklighet begreppen refererar till. Vidare visas att emotionella faktorer, såsom elevers värderingar, är av betydelse när det gäller i vilket sammanhang elever väljer att gå in.

Abstract in English

This thesis examines how pupils in the upper level of compulsory school learn about environmental issues and related theoretical concepts in an instruction employing an investigative approach and thematically organised content. The results of the study give reason to question some central arguments supporting these designs of instruction. Additionally, and primarily, these results contribute to research on concept formation. An understanding of pupils difficulties in learning theoretical concepts as a problem of contextualization is derived, representing an alternative to the influential view in which pupils difficulties are seen as a problem of conceptual change.

Three case studies carried out within the pupils regular instruction are presented. The empirical material consists of recorded conversations, observational notes and the pupils own written material.

The first study shows that the pupils experience difficulty in distinguishing among the different meanings attached to individual concepts in various conceptual contexts. This implies that pupils are often unable to identify the meaning relevant to the specific environmental problem on which they are working. The second study shows that the pupils do not make the connection between theoretical concepts and practical activities, as intended in instruction. Instead, they interpret the concepts within separate practical contexts, i.e. interpretative contexts other than the theoretical contexts. Finally, the third study demonstrates that the context for a pupil s investigation changes as the pupil s values concerning the environmental issues are brought to the fore. Thus, the outcome indicates that contextualization is a main factor in pupils learning of theoretical concepts. It is shown that the pupils understanding of theoretical concepts is dependent on their contextualizations of these concepts, both with regard to different conceptual contexts and with regard to different levels within a context. It is also demonstrated that emotions play a part in pupils learning by determining into which context pupils choose to enter.