Talking With Each Other: The Role of Language Environment Factors on Early Language Development From Different Perspectives
Sandra Nyberg har undersökt språkutvecklingen hos barn, som växer upp i en svensktalande kontext, vid 9 och 25 månaders ålder.
Sandra Nyberg
Professor Sally Wiggins Young, Linköpings universitet Örjan Dahlström, Linköpings universitet
Associate Professor Malin Bergström, Karolinska institutet
Linköpings universitet
2022-12-09
Prata Med Varandra : Språkmiljöfaktorers Roll För Tidig Språkutveckling Utifrån Olika Perspektiv (Svenska)
Talking With Each Other: The Role of Language Environment Factors on Early Language Development From Different Perspectives
Institutionen för beteendevetenskap och lärande,
Prata Med Varandra : Språkmiljöfaktorers Roll För Tidig Språkutveckling Utifrån Olika Perspektiv (Svenska)
En central aspekt för barns språkutveckling är språkmiljön, där i synnerhet faktorer relaterade till förälder och hemmet är viktiga under de tidiga åren. Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka typiskt utvecklade barns språkutveckling i relation till språkmiljöfaktorer rörande förälder och hemmiljö. Mer specifikt så studerades språkutvecklingen hos barn, som växer upp i en svensktalande kontext, vid 9 och 25 månaders ålder. För att uppnå en mer nyanserad förståelse av barns språkutveckling användes olika perspektiv och metoder.
Denna avhandling är baserad på fyra studier. Studie I–III är genomförda inom ramen för utvecklingspsykologi och Studie IV inom ramen för diskursiv psykologi. Studie I studerade relationen mellan olika faktorer i språkmiljön i hemmet och språkutveckling vid 9 månaders ålder. Resultaten visade att antal yttrade ord från föräldrar och barnets vokaliseringar var signifikant och positivt associerat med språkutveckling, medan föräldra-barn interaktion och elektroniskt ljud var icke-signifi-kant. Studie II undersökte associationen mellan föräldrars yttranden relaterade till mentala tillstånd och barns yttranden av detta slag samt barns generella språkutveckling vid 25 månaders ålder. Föräldrarnas yttranden relaterade till mentala tillstånd var inte signifikant associerat med varken barnens yttranden eller barnens generella språkutveckling. Studie III undersökte relationen mellan föräldrarnas ’mind-mindedness’ då barnen var 9 månader gamla och barnens språkutveckling vid 9 respektive 25 månaders ålder. Förälderns ’mind-mindedness’ var inte signifikant associerat med barnens språkutveckling vid varken 9 eller 25 månaders ålder. Studie IV studerade i detalj användningen av ord kopp-lade till mentala tillstånd hos 25 månader gamla barn. Mer specifikt studerades hur barn använde ordet vill i en lekstund mellan förälder och barn. Resultatet visade att barnens användande av ordet vill utförde flera sociala handlingar, däribland förfrågan, avvisning och att redogöra för det egna beteendet.
Sammantaget pekar resultaten på att det är en komplex interaktion mellan språkmiljöfaktorer och språkutveckling som kan studeras från olika perspektiv. Denna avhandling har varit ett första steg för utvecklingspsykologi och diskursiv psykologi att prata med varandra och att beskriva bidraget från vardera perspektiv för förståelsen av språkutveckling. Hur relationen mellan språkmiljö och språkutveckling forskas på beror på den teoretiska grunden för forskningen. Framtida forskning behövs i samarbete mellan perspektiven för att nå en så rik kunskap om barns språk som möjligt.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.