Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective
Främjandet av ungdomars psykiska hälsa behöver innehålla både promotiva och preventiva insatser, vilket kräver samarbete mellan aktörer från olika samhällssektorer. Det visar Kristina Carlén i sin avhandling.
Kristina Carlén
Professor Sakari Suominen, Högskolan i Skövde. Docent Lilly Augustine, Jönköping University. Professor Matti Sillanpää, University of Turku
Professor Einar Røshol Heiervang, Oslo University
Högskolan i Skövde
2022-11-04
Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective
Abstrakt
Ungdomars psykiska hälsa försämras både i Sverige och globalt. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är ungdomars psykiska hälsa högaktuell eftersom den kan påverka även nästa generation. Mer än hälften av alla psykiatriska sjukdomar debuterar innan 14 års ålder och många drabbade förblir obehandlade till vuxen ålder. Det blir då viktigt att effektivt förebygga utveckling av psykisk ohälsa, vilket kan ske via tidiga insatser.
Psykisk hälsa är ett komplext begrepp som innefattar både psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Utveckling av psykisk hälsa beror bland annat på tillgängliga coping strategier för att möta vardagliga påfrestningar. Avhandlingens teoretiska referensram utgår därför från ett salutogent förhållningssätt utvecklat av Aaron Antonovsky 1979, ett resursperspektiv som betonar främjande av psykiskt välbefinnande och förebyggande av psykisk ohälsa. WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd där individen upptäcker de möjligheter som finns för att hantera vardagliga påfrestningar, men då hen också kan arbeta produktivt och bidra till samhället.
Det övergripande syftet i avhandlingen var att undersöka faktorer som förutsäger ungdomars psykiska hälsa. Det finländska datamaterialet The Finnish Family Competence (FFC) study har använts med självskattning av 15 åriga ungdomar och deras föräldrar i kombination med en senare uppföljning vid 18 år. Även ett svenskt datamaterial The Longitudinal Research on Development In Adolescence (LoRDIA) med 12 – 13 åriga ungdomar och uppföljning vid 17 år användes. Poissons regressionsanalys, samt ANCOVA har använts för analys.
Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos (studie I) och god självkänsla (studie IV) visade samband med psykiskt välbefinnande. En hög nivå av psykiska problem (studie II-III) visade större risk för sannolik psykiatrisk diagnos. Flickorna visade högre andel psykiatriska diagnoser och pojkarna visade starkare självkänsla och bättre psykiskt välbefinnande. Lågt socioekonomiska status påverkade utveckling av psykisk ohälsa.
Skolan är en arena där alla barn och ungdomar befinner sig. Denna miljö bör stimulera till att klara sig även vid olika påfrestningar med bibehållen god psykisk hälsa. Främjandet av ungdomars psykiska hälsa behöver innehålla både promotiva och preventiva insatser, vilket kräver samarbete mellan aktörer från olika samhällssektorer. Insatserna bör stärka alla, men även identifiera dem i behov av extra stöd, både individuellt och på gruppnivå. Könsskillnader behöver beaktas mer genom att medvetandegöra normer som påverkar ungdomars psykiska hälsa i dagens alltmer digitaliserade värld. De mätskalor som används behöver utvecklas för att fungera effektivt som screeningverktyg i ett preventivt syfte, men också promotivt gällande psykisk hälsa hos ungdomar.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.