”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Publicerad:2022-09-27

Skribent:Robert Gres

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk.
– Sätt av tid för att lyssna på vad familjerna berättar, råder rektor Ulrica Boije.

**Ulrica Boije menar att det är viktigt att vara nyfiken. Foto: Emelie Asplund**

Hammarkullegatan 3 har en kultur- och musikprofil vilket bland annat innebär att barnen spelar och sjunger flera dagar i veckan.

– Musik och andra skapande aktiviteter är bra för att möta barn. Det är ett språk som alla kan använda även om man inte pratar svenska, säger Ulrica Boije.

Hammarkullen är ett mångkulturellt bostadsområde och medarbetarna på förskolan möter regelbundet barn som inte pratar svenska. Långt ifrån alla är dock nyanlända – barnen kan också vara födda i Sverige. Senast förskolan mötte flera barn som varit på flykt var i samband med flyktingvågen från Syrien 2015.

Grunden i mottagandet av nyanlända barn på Hammarkullegatan är Barnets bästa, en modell för att ta emot nyanlända barn som togs fram i Angereds stadsdelsförvaltning i samarbete med forskare för ungefär tio år sedan.

Den mest utmärkande delen i arbetsmetoden är de inledande kartläggningssamtalen, konstaterar Ulrika Boije. Det är samtal som är betydligt mer fördjupande än det ”vanliga” inskolningssamtalet.

– Vi frågar om tidigare erfarenheter, exempelvis om flykten, och för ett djupare samtal för att förstå mer om bakgrunden. Alla barn är olika och behöver mötas på olika sätt i förskolan. Vi ger också föräldrarna en mer grundläggande introduktion om hur vi arbetar, säger Ulrika Boije.

Familjesamverkan är en viktig del i modellen generellt. På Hammarkullegatan 3 finns en tolk med i mer officiella sammanhang, som utvecklingssamtal. Men i andra sammanhang, som i tambursamtal försöker alla kommunicera så gott det går, ibland med hjälp av översättningsappar.

– Det blir fel ibland så klart, och missförstånd. Men det brukar vara förlösande och öppna för mer kontakt. Man behöver inte vara så rädd för att något ska bli fel.

Själv bär hon med sig ett råd hon fick när hon skulle börja jobba i Hammarkullen:

– Var nyfiken på vad familjerna kan berätta och se att det är spännande att möta andra kulturer.

Förskolan knyter också an till barnens olika förstaspråk och olika bakgrunder. Det kan göras på ett enkelt sätt.

– Varje musiksamling börjar med att vi säger hej på barnens alla olika språk. Förutom jul, påsk och midsommar uppmärksammar vi också andra högtider. Senast när det var den muslimska högtiden eid gjorde barnen låtsaseldar av papper att hoppa över.

I den dagliga verksamheten är förstås språkutveckling en huvudfråga. Ett stöd i det arbetet har varit att Hammarkullegatan 3 fram till nyligen hade ett bidrag för minskade barngrupper, vilket innebar en extra tjänst på 50–75 procent per avdelning.

– Vi kunde då dela barngrupperna i två. Nu är projektstödet slut men det är tydligt hur viktigt det är med mindre grupper. Då får barnen mer taltid och pedagogerna hinner se barnen, säger Ulrica Boije.

Hon betonar också vikten av att blanda grupperna om det är möjligt, så att även barn som har svenska som förstaspråk är med. Rim, ramsor, böcker och andra former av kultur är vägar som både kan stärka barnens språkutveckling och självkänsla.

ULRICA BOIJES TIPS:

Avsätt extra tid för föräldrakontakt, exempelvis fördjupande, inledande samtal för att få mer insikt i familjens bakgrund.
Ha en verksamhet som har inriktning på språk. Förskolan kan vara den enda plats där barnen pratar svenska.
Var inte så rädd för att det ska bli fel på grund av språket. Vardagliga samtal kan ofta lösas med översättningsappar.

Av Susanne Rydell