Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning
Grundskolans skrivundervisning handlar oftast om korrekt textproduktion, mer sällan om skrivandet för att kommunicera och delta i ett demokratiskt samhälle. Det konstaterar Erika Sturk som forskat om skrivundervisningen i grundskolan.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är lärare i grunden och har tidigare arbetat som utvecklingsledare för språk-, läs- och skriv-frågor inom skolan i Umeå kommun. I samband med en fortbildningsinsats väcktes frågan om hur lärare gör när de undervisar i skrivande. En forskare som var kopplad till fortbildningen konstaterade att detta var relativt outforskad mark och det ledde mig vidare till forskningen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om skrivande och skrivundervisning i grundskolan. Jag har dels undersökt lärares föreställningar om skrivande, dels hur lärare använder skrivande i undervisningen. Avhandlingen bygger på enkäter med lärare samt analyser av lärares diskussioner om skrivande i så kallade digitala lärarrum, exempelvis i Facebookgrupper, i svenskämnena. Därutöver har jag genom observationer från 374 lektioner i årskurs 4–6 i skolans olika ämnen, undersökt när och hur skrivande och skrivundervisning sker.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Skrivundervisningen överlag har ett starkt fokus på text, korrekthet och olika modeller för skrivande. Den här typen av skrivundervisning var tydligast bland svensklärarna i studien. Jag tänker att resultaten speglar den press på mätbarhet som lärarna hela tiden verkar under. Avhandlingen visar också att elevernas skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen.
– Skrivundervisning sker sällan i andra ämnen än svenska. Men det finns goda exempel på skrivundervisning i skolans övriga ämnen: Fysikläraren som undervisar om hur en labbrapport läggs upp och skrivs. Jag menar att det är viktigt att ta tillvara alla tillfällen som ges för skrivundervisning. Avhandlingen belyser också bristen på skrivande som utgår från ett sociokulturellt och politiskt perspektiv där fokus ligger på skrivandet som ett verktyg för att kunna kommunicera och delta i ett demokratiskt system. Men det finns undantag. Studien indikerar att lärare som genom eget skrivande är aktiva i digitala miljöer, exempelvis genom att blogga, låter elevernas texter lämna klassrummet, kanske genom en klassblogg. Studien visar också att lärare i andra ämnen än svenskämnet kan använda skrivande för kommunikation.
– Sammanfattningsvis belyser min avhandling att en medveten och allsidig skrivundervisning i många av skolans ämnen kan ge elever möjlighet att utveckla redskap, både för att tänka, lära och kommunicera sina tankar och åsikter med andra. Eftersom lärare guidas av läroplanen och kunskapskrav behövs en revidering av läroplanen som kan stötta lärarna i en allsidig undervisning av skrivande i alla ämnen.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs av hur mycket eleverna skriver i skolan. I min studie skrev de i alla ämnen utom idrott och hälsa. Men även om eleverna skriver i de flesta ämnen får de sällan skrivundervisning i andra ämnen än svenskämnena och engelska.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att alla från lärare, skolledare och lärarutbildare till de som arbetar med policyfrågor, kan ha det.
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.