”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

Publicerad:2006-10-16

Uppdaterad:2012-05-03

I dag talas det mycket om att eleverna börjar ta kontroll över sitt eget lärande och skolarbete, kravet på att ett ökat elevansvar är ett exempel på det, säger forskaren Åsa Söderström. Att eleven ska ta ansvar är en skyldighet som framgår av läroplanens demokratiska principer, men med skyldigheter kommer även rättigheter, till exempel att få utöva inflytande, men den kopplingen verkar saknas helt hos eleverna, visar Åsas avhandling.

Författare

Åsa Söderström

Handledare

Professor Solveig Hägglund och universitetslektor Hans-Åke Scherp

Opponent

Professor Elisabet Öhrn, Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2006-10-20

Titel (se)

”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

Titel (eng)

”To do school assignments, be quiet and hand in assignments on time”. A study on pupils´ responsibility in high modernity

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten

”Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid”. Om elevansvar i det högmoderna samhället

Syftet med avhandlingen är att beskriva och analysera elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete och hur denna relaterar till en mer övergripande skol- och samhällsideologi. Analysen är inspirerad av Giddens struktureringsteori och begreppen diskursiv medvetenhet, praktisk medvetenhet, regler, rutiner och resurser.

På skolnivå kommer elevers och lärares syn på elevers ansvar för sitt skolarbete till uttryck i deras praktiska och diskursiva medvetande. För att fånga detta medvetande gjordes observationer under femton lektioner i skolår 9. Dessa lektioner, studiepass , hade införts för att öka elevernas valfrihet, flexibilitet och ansvarstagande. Sextioåtta elever och tjugotvå lärare intervjuades. Den ideologi som kommer till uttryck i elevers och lärares syn på elevers ansvar relateras till skolans officiella ideologi som den kommer till uttryckt i skolans styrdokument. Slutligen gjordes en analys inspirerad av två begrepp som Anthony Giddens och Ulrich Becks använder i sina beskrivningar av det högmoderna samhället, individualism och värderelativism.

Resultaten visar en diskursiv samstämmighet mellan lärare och elever när det gäller innebörden i elevers ansvar för skolarbetet. Ansvar för skolarbetet var för-givet-taget och innebar att göra skoluppgifterna och lämna in dem i tid. Både lärare och elever uttryckte att många elever har svårigheter att ta detta ansvar. Det rådde också en diskrepans mellan elevers diskursiva och praktiska medvetande.

Regler och rutiner skapades av lärarna i syfte att kontrollera det friutrymme som erbjöds under studiepassen. Eleverna legitimerade lärarnas kontroll men i praktiken bjöd de också motstånd mot kravet på ansvarstagande.

Den övergripande analysen identifierade tre områden som är viktiga att beakta i fortsatta undersökningar och i diskussioner i undervisningspraktiken. Ansvar och lärande: Ansvar sågs som en del av en göra-kultur separerad från lärande. Kravet på elevers ansvar sågs främst i relation till elevers individuella arbete. När lärandet ses som ett individuellt projekt leder detta till att ansvar också ses som något individuellt. Den frihet som erbjuds under studiepassen används av både lärare och elever till att umgås och skapa goda relationer. Detta betyder att relationer inte skapades genom arbetet utan trots detta. Ansvar och elevsyn: I elevers och lärares syn på ansvar framträdde en rad olika bilder av eleverna. De var bekväma, luststyrda, rationella och/eller ansvarstagande men inte alltid på skolans villkor. Eleverna erbjöds frihet att välja men de hölls också ansvariga för konsekvenserna. Elever ansåg att den frihet som erbjöds gjorde det möjligt att välja att inte arbeta. I skolan blir detta i realiteten ett icke-val då det får oönskade konsekvenser vid bedömningen av elevers skolprestationer. Friheten var i realiteten begränsad och villkorad. Ansvar som en demokratisk princip: Den tydliga koppling mellan ansvar och inflytande som kommer till uttryck i skolans styrdokument gick inte att finna i elevers och lärares syn på ansvar. Eleverna erbjöds inflytande över vilka arbetsuppgifter de skulle välja att arbeta med under studiepassen. De inbjöds inte att delta i skapandet av reglerna och rutinerna för arbetet eller att påverka arbetsuppgifternas innehåll och skolans arbetsmiljö. Eleverna efterfrågade inte mer inflytande. De fruktade att det skulle leda till kaos. Den åtskillnad mellan inflytande och ansvar som framkommer i undersökningen kan ses som en försvagning av idén om ansvar som en av de demokratiska principerna.

Slutsats: synen på elevers ansvar för sitt skolarbete var byggt på en individualistisk ideologi, vilket kan kopplas till Giddens och Becks beskrivning av högmoderniteten. I kontrast till deras beskrivning av högmoderniteten visar mina resultat inga tecken på värderelativism.

”To do school assignments, be quiet and hand in assignments on time”. A study on pupils´ responsibility in high modernity

The aim of this thesis is to describe and analyse pupils and teachers views on pupils responsibility for their schoolwork and how this relates to a more comprehensive ideology of school and today s high modern society. The analysis is inspired by Anthony Giddens structuration theory and the concepts of discursive consciousness, practical consciousness, rules, routines and resources.

At school level pupils and teachers views of pupils responsibility is shown in their practical and discursive consciousness. To capture this consciousness, observations were made during fifteen lessons in school year 9 (15-16 years of age). These lessons – study times – were introduced to increase freedom of choice, flexibility and responsibility. Sixty-eight pupils and twenty-two teachers were interviewed. The ideology expressed in pupils and teachers views on pupils responsibility was related to the official school ideology expressed in the national curriculum. Finally, an analysis was carried out inspired by Anthony Giddens and Ulrich Beck´s concepts used in their descriptions of the high modern society, individualism and value-relativism.

The results showed a discursive consensus between teachers and pupils concerning their views pupils responsibility for their schoolwork. The meaning of responsibility was taken for granted and implied doing the school tasks and to complete them in time. Both teachers and pupils expressed that many pupils have difficulties in taking this responsibility. A discrepancy between the pupils discursive and practical consciousness was found.

Rules and routines were created by the teachers to control the freedom of space offered during the study times . The pupils legitimated the teachers controlling function but in practice they offer resistance against the demand for responsibility.

The overall analysis identified three issues that are important for further discussions in research and educational practice. Responsibility and learning: Responsibility was observed as a part of a culture of doing separated from learning as such. Also, responsibility was linked to individual work. The freedom offered during the study times was used by both pupils, and teachers, to build relationships. This means that relationships were not created through work but rather despite it. Responsibility and the view of the pupils : In pupils and teachers view of responsibility pupils were easy going, ruled by lust and/or responsible but not always according to the conditions stipulated by the school. The pupils were offered a freedom to choose but they were also held responsible for the consequences. While they could make the choice not to work, this would influence the evaluation of the achievements, and in reality make it a non-choice . The freedom was limited and conditioned. Responsibility as a democratic principle: The connection between responsibility and pupil participation expressed in the national curriculum was not to be found in pupils and teachers views of responsibility. While the pupils were offered participation in relation to which assignments to choose to work with during the study times . They were not invited to shape the rules and the routines for the schoolwork or to have influence on the contents of the work or the working environment. The pupils did not ask for more participation, but rather feared it would lead to chaos. The separation between participation and responsibility indicated in the study is suggested to weaken the idea of responsibility as one of the democratic principles.

In conclusion: The view of pupils responsibility for their schoolwork was built upon an individualistic ideology. known from Giddens and Becks description of high modernity. In contrast to their description, however my results show no signs of value-relativism.