Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv
Christina Svensson har bland annat undersökt vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik som bidrar till att de utvecklar synen på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning.
Christina Svensson
Professor Mona Holmqvist, Malmö universitet Professor Anders Jakobsson, Malmö universitet
Biträdande professor Maria Johansson, Luleå Tekniska Universitet.
Malmö universitet
2022-03-01
Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv
Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle
Undervisningsutvecklande professionsutbildning för blivande och verksamma matematiklärare: en studie med utgångspunkt i ett variationsteoretiskt perspektiv
Den här avhandlingen studerar professionsutvecklande matematikundervisning i förskola och skola samt inom lärarutbildningen. Det är utifrån ett behov av att utveckla kunskap om hur blivande och verksamma lärare kan utveckla sin kompetens att undervisa i matematik i de tidiga åren, som den här avhandlingens problemområde avgränsats, med intentionen att bidra till god matematikundervisning i förskola och skola genom att utveckla kunskap om lärares professionsutbildning. I denna avhandling är det både lärarutbildare och verksamma lärare som kollaborativt utvecklar sin förståelse för matematikundervisning och lärande i sina respektive verksamheter, genom kollaborativa insatser. I avhandlingen ingår fyra studier, och det som är gemensamt för samtliga ingående fyra studier är ett fokus på professionsutveckling för blivande och verksamma lärare som ska undervisa matematik i de yngre åren. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om hur kollaborativ undervisningsutvecklande professionsutbildning kan utveckla blivande och verksamma lärares syn på och förståelse för yngre elevers/barns lärande i matematik och undervisningens betydelse för att stödja deras lärande. Kappans övergripande frågeställning är: Vilka inslag i professionsutveckling för blivande och verksamma lärare i matematik bidrar till att de utvecklar en förändrad syn på och förståelse för elevers kunnande och lärande genom matematikundervisning? Avhandlingens kunskapsbidrag utgörs av insikter i hur undervisning, kollaborativt planerad och iscensatt av lärarutbildare, i sin tur påverkar blivande och verksamma lärares syn på matematikundervisningens utformning samt barn och elevers matematikkunnande. För att se om det finns likheter och skillnader mellan olika utbildningskontexter har fyra studier valts ut, varav två lärarutbildningskontexter (förskollärar- och grundskollärarutbildning) och två kontexter för verksamma lärare (förskola och grundskola). Det teoretiska ramverk som använts som ansats, variationsteorin, bidrar till att lyfta fram det som haft betydelse för lärares förmåga att upptäcka och synliggöra aspekter som är avgörande för att iscensätta undervisning i relation till elevernas matematikkunnande. De kritiska aspekter som urskilts genom ett variationsteoretiskt perspektiv i syntetiseringen av de ingående fyra studierna är: För det första betydelsen av ämnesteoretiska innehållskunskaper. För det andra betydelsen av förståelse i hur innehållskunskapen behandlas och förstås i undervisningssammanhang. Såväl lärare som lärarstudenter i förskolan visade i större utsträckning svårigheter att identifiera barns informella kunskapsutveckling, samt svårighet att identifiera lärandets innehåll. Avseende lärarstudenter och lärare i grundskolans årskurs 4–6 hade de mindre svårigheter att identifiera innehållet, däremot fanns samma svårigheter med att identifiera barns och elevers förståelse av innehållet för lärarstudenterna. Det blir särskilt betydelsefullt inom lärarutbildning för blivande förskollärare eftersom det matematiska innehållet inte är lika framträdande inom denna kontext, och inte heller förståelsen för barns och elevers kunskapsutveckling i ämnet. Barns förmågor behöver både identifieras och utvecklas tidigt när de formellt inte räknar eller opererar med tal såsom CK (content knowledge) oftast presenteras inom matematikundervisning. Det innebär att MKT (Mathematical knowledge for teaching) utifrån den här studiens resultat behöver beaktas i större utsträckning inom olika utbildningssammanhang och mer specifikt inom lärarutbildningen mot de yngre åldrarna.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.