Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll
Administratör, skådespelare och PR-konsult. Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Som förvaltningsforskare ser jag skolan som en av de viktigaste samhällsinstitutionerna, och vad gäller samhällets digitalisering är skolan ett av de områden som trycket på digitalisering är som störst. Min masteruppsats handlade om lärarnas administrativa arbete, och då såg jag hur omfattande användningen av digitala verktyg var.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur digitaliseringen förstås, tas i uttryck och påverkar lärares arbete. Avhandlingen bygger i huvudsak på intervjuer med lärare i grundskolans övre årskurser samt gymnasiet. Lärarna har berättat om hur de ser på digitaliseringen i skolan, hur det påverkar deras eget arbete, både i och utanför klassrummet. Avhandlingen innehåller även en översikt av nationell och internationell forskning om hur tjänstemäns och lärares arbete påverkas av digitaliseringar.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Utifrån intervjuerna har jag definierat fyra olika typer av digitalisering som i hög grad men på olika sätt, påverkar lärares arbete. De är: sociala medier, lärplattformar, undervisningens digitalisering såsom fjärr- och distansundervisning, digitala verktyg samt digitalisering som styrverktyg på en organisatorisk och politisk nivå. Min analys av de här fyra olika formerna av digitalisering har lett till två viktiga insikter. Den ena är att digitaliseringen innebär att utymmet för lärarens roll som expert blir mindre. Reformen ”en-till-en-dator” medför exempelvis att lärare antar en kontrollroll och blir polis. Vid fjärr- distansundervisningen övergår lärarens expertroll till en skådespelarroll, lärarnas arbete med digitala läromedel innebär en redaktörsroll och i handhavandet med lärplattformar rollen som administratör. Sociala medier har också medfört att åtminstone en del lärare förväntas marknadsföra sin egen skola och därmed iklä sig rollen som PR-konsult. Men sociala medier har också inneburit att lärares kollegiala sammanhang har både vidgats och fördjupats, vilket inneburit en utveckling av lärarnas expertis, vilket såklart är positivt.
– Den andra insikten handlar om de olika tidsaspekter som finns inbyggda i digitaliseringens olika former. Klickbara rutor i en lärplattform ger exempelvis en indikation på hur mycket tid som lärare bör lägga på arbetsuppgiften. En annan tidsaspekt synliggörs med den individualiserade undervisningen som digitaliseringar förstärker. Det innebär att lärarna måste öka sin arbetstakt eftersom de hela tiden måste skifta mellan elevernas olika arbetstempo. Bakom allt detta finns ett återkommande pågående budskap från såväl ledning som politiken om vikten av ökad digitalisering.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs av hur många olika tidsdimensioner som finns inbyggda i digitaliseringarna och som framträdde så tydligt när jag la på det här tidsfiltret på mitt material. En slutsats är att det är ett komplext nät av tidsstrukturer som lärarna ska förhålla sig till.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att resultaten kan bidra till ökade insikter om hur den digitalisering som pågår i skolan påverkar lärare. Jag tänker att de kan vara till hjälp för att reflektera kring de här frågorna, hos lärare, skolledare och skolpolitiker.
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.