Ojämlikt i matematikundervisningen

Det finns en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevers socioekonomiska förutsättningar. Victoria Rolfes forskning visar också att det finns en skillnad i hur väl förberedda lärare är att undervisa resursstarka och resurssvaga elever.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp och började min karriär som lärare i England. Som skolelev och senare som lärare bevittnade jag en viss nivå av ojämlikhet i hur engelska skolor organiserar undervisningsgrupper och material som bör täckas i varje ämne. Detta har alltid intresserat mig och jag blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ojämlika lärmöjligheter, det vill säga hur mycket ämnesinnehåll som eleverna får undervisning i, i Sverige.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den undersöker de socioekonomiska prestations- och möjlighetsluckorna som har uppstått i internationella bedömningar, särskilt hur dessa kan ha utvecklats i samband med förändringar i utbildningsjämlikhet. Jag har använt data från den storskaliga internationella undersökningen TIMSS för att titta på dessa relationer vid fyra tidpunkter i 78 olika länder. Jag har också undersökt den svenska situationen mer i detalj, genom att inkludera lärarberedskap och kvalifikationer i ojämlikhetsmodellerna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det i nästan alla länder finns en ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar, och att undervisningen i klasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det var ett förväntat resultat, men det var intressant att se att det i länder med större inkomstskillnader också finns en större nivå av socioekonomiska ojämlikheter i matematikkunskaper. Även om det finns relativt låga inkomstskillnader i Sverige så finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaper utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Min studie visar att ojämlikheten ökade i TIMSS 2003 och 2015.

– Förutom ojämlikhet i matematikkunskaper och lärmöjligheter finns det också en skillnad i hur väl förberedda lärarna upplever att de är att undervisa. Studien visar att obehöriga lärare i skolor med resursstarka elever säger sig vara bättre förberedda att undervisa i matematik jämfört med obehöriga lärare i klasser med hög andel resurssvaga elever. För behöriga lärare är det ingen skillnad i hur väl förberedda de anser sig vara i olika typer av klasser.

Vad överraskade dig?

– Den största överraskningen var att de ojämlika lärmöjligheterna i matematik var koncentrerade till högt utvecklade länder, och starkast i engelsktalande länder. Detta får mig att tro att den strikta kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund, undervisning och prestation kan återspegla en särskild kulturell tendens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten från avhandlingen kan vara intressanta för dem som arbetar med ojämlikheter i utbildningssystem. Särskilt i Sverige väcker det frågor om tillgång till kompetenta lärare och lärares beteende, och vad det kan innebära för lärarutbildningen.

Åsa Lasson