Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor och skolledare navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är en av de frågor som Katarina Ståhlkrantz söker svar på i sin nya bok Pedagogiskt ledarskap för rektor och skolledare (Gleerups 2021).

– Rektorer har för lite tid och för dåliga förutsättningar för gemensamt erfarenhetsutbyte och professionsutveckling. Jag hoppas att boken kan bidra där.

Katarina Ståhlkrantz är lektor i pedagogik vid institutionen för didaktik och lärares praktik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Boken bygger på hennes avhandling Rektors pedagogiska ledarskap: en kritisk policyanalys, som utsågs till Skolportens favorit år 2019. Skolportens lärarpanel tyckte att avhandlingen bidrog till att stärka de yrkesverksammas professionalisering.

Varför blev du intresserad av det pedagogiska ledarskapet?

– Jag har själv varit både lärare och skolledare och begreppet ”det pedagogiska ledarskapet” har alltid kittlat min nyfikenhet. När man i samband med rektorslyftet för tio år sedan började tala om det cirkulerade flera och otydliga definitioner.

Med sin bok vill Katarina Ståhlkrantz bidra till en fördjupad kunskap i ämnet.

– I dag pratar man inte längre om att rektor ensam ska axla hela ansvaret. I stället lyfter man fram det fördelade och distribuerade pedagogiska ledarskapet där rektor skapar förutsättningar för sina medarbetares, förskolebarns och skolelevers lärande.

Hur väl fungerar det?

– Kanske börjar arbetet med att skapa förutsättningar för det distribuerade ledarskapet, och att följa upp det, ta så mycket tid att vi snart är tillbaka i en situation där rektor tvingas agera byråkrat och administratör.

Katarina Ståhlkrantz konstaterar att synen på rektorsämbetet skiftar ungefär vart tionde år.

– Nu talar man mycket om tilllitsbaserad styrning och ledning — en reaktion mot new public management, som till stor del handlade om ansvarsutkrävande och kontroll. Även om det än så länge inte syns så tydligt i den utbildningspolitiska diskursen så har många organisationer och kommuner infört den typen av tillitsbaserad styrning.

Under pandemin har skolan hamnat i fokus. Utbildning och skolans roll som samhällsfunktion har blivit tydliga.

– Jag hoppas att det kan bidra till en höjd status och legitimitet för rektorsjobbet.

Torbjörn Tenfält

Illustration: Maria Hergueta

Artikeln är publicerad i Skolporten nummer 4/2021 – ute nu!

Tema: ATT VÄNDA EN SKOLA

Inte redan prenumerant? Missa inte kampanjpriset:

2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!

Prenumerera