Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande lägger grunden för att få elever med AST att delta i literacypraktiker som i förlängningen skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk samt engelska. Här såg jag att elever med diagnos inom autismspektrum (AST), ofta hade problem med hög frånvaro och många kom också från grundskolan utan godkända betyg. Tidigare forskning visar att den här elevgruppen inte sällan har svårigheter med läsförståelse. Det väckte frågan om hur läs- och skrivundervisningen för elever med AST går till, vad görs för att främja deras lärande?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om literacypraktiker, läs- och skrivpraktiker, på högstadiet i en resursskola med hög andel elever med AST. Jag har under ett läsår genom videoobservationer studerat klassrumsinteraktionen – samspelet mellan lärare och elev – i undervisningen som har med text att göra. I studien ingår 15 högstadieelever samt tio pedagoger, både lärare och elevhandledare (motsvarande elevassistent).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att pedagoger genom ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar, kan få eleven att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Kännetecknande för AST är svårigheter med socialt samspel och studien belyser vikten av relationella aspekter för att få med sig eleverna och för deras interaktioner kring text. I avhandlingen har jag definierat sex kvaliteter som tillsammans utgör samspelsmönster som har betydelse för elevernas möjligheter till deltagande i literacypraktiker, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för lärande. Kvaliteterna uppstår i ett dialogiskt möte och i samspel mellan pedagog och elev. Samspelsmönstren är: mellanmänskliga, utvidgad närvaro, ordlöst samspel, lyhörd vägledning, gemensamt meningsskapande samt tillitsfullt lyssnande.

Vad överraskade dig?

– Under avhandlingsarbetet dök jag på en rad evidensbaserade metoder, främst amerikanska, för att främja läsutveckling för elever med AST. Jag trodde att lärarna på skolan skulle använda någon eller några av dem men det gjorde de inte. De arbetade nästan uteslutande med relationell pedagogik med den enskilda eleven i centrum.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan. Från lärare och elevassistenter, personal inom elevhälsa till skolledare, skolpolitiker och policymakare.

Susanne Sawander