”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

Publicerad:2006-09-11

Uppdaterad:2022-02-28

Skolans pedagoger har i uppdrag att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt – den utbildningspolitiska intention som kan sammanfattas som ”en skola för alla”. Men hur ser pedagogerna själva på sitt uppdrag? Gunbritt Tornbergs avhandling visar att när lärarna skulle lösa ett konstruerat etiskt problem tillsammans, skapar de en gemensam yrkesetik som framträder indirekt i samtalen. Hon menar att etiken skulle bli tydligare för pedagogerna om de hade ett uttalat språk för det.

Författare

Gunbritt Tornberg

Handledare

Professor Solveig Hägglund samt universitetslektor Kennert Orlenius

Opponent

Professor Jerry Rosenqvist

Disputerat vid

KaU – Karlstads universitet

Disputationsdag

2006-09-08

Titel (se)

”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

Titel (eng)

”As long as it’s for the children’s own good”. A study of teachers’ professional and ethically based conversations at a school for everyone.

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten, Avd. för pedagogiskt arbete

”Bara man ser till barnens bästa”. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla.

Lärares arbete i svensk för- och grundskola handlar mycket om att möta elevers olikheter och ta hänsyn till alla elever i verksamheten. Avhandlingen handlar om hur lärare ser på och förstår uppdraget att möta och behandla alla elever på ett likvärdigt sätt oavsett behov, förmåga och bakgrund. Studien tar som utgångspunkt de intentioner som återfinns i utbildningspolitiska texter och kan sammanfattas med begreppet en skola för alla, vilket innebär att verksamheten i skola och förskola skall organiseras och genomföras så att den inkluderar alla barn. Denna allmänt accepterade idé studeras och diskuteras genom analyser av lärares samtal. Särskilt intresse riktas mot det yrkesetiska innehållet i samtalen.

Data har samlats in med hjälp av samtal i tolv fokusgrupper bestående av skolledare och lärare från en för- och grundskola. Grupperna presenterades för ett konstruerat fall, där två barn med skilda behov, förmåga och bakgrund hade skapat problemsituationer för involverade lärare. Grupperna ombads diskutera problemet och försöka lösa det.

Samtalen har analyserats med utgångspunkt från teorin om sociala representationer. För att rama in det yrkesetiska innehållet i samtalen har begrepp med relevans för yrkesetik i lärares pedagogiska praktik använts. Teorin om sociala representationer betonar gruppens betydelse för hur världen förstås och tolkas. Innehållet i de samtal som uppkom i grupperna betraktas som uttryck för gruppernas sociala representationer av elevers olikheter i relation till läraruppdraget. Yrkesetiska överväganden som ingår i samtalen ses som ett centralt innehåll i dessa sociala representationer.

I samtalen konstrueras och rekonstrueras föreställningar om den pedagogiska praktiken och mötet med elevers olikheter, föreställningar som har innehållslig anknytning till lärares vardagspraktik i de verksamheter de kommer ifrån.

Resultatet presenteras i fyra delar. Den tematiska innehållsanalysen i del ett identifierade fyra teman i samtalen. Grupperna talade om vad som är kärnan i problemet, vilka omständigheter som måste beaktas, konsekvenser för lärarrollen och vilka värden som skall framhållas. I del två visas hur lärare går tillväga när de kollektivt skapar förståelse, hur innebörder förankras. Fem olika förankringsstrategier har identifierats i samtalen. Dessa är: att hänvisa till egen erfarenhet, ge sig själv en röst, prövande ansats, ge röst åt andra och jämförelser. Analyserna visade i del tre att samtalen pekar fram mot ett antal dilemmaområden som utmärks av att de bär på en inbyggd spänning mellan två eller flera motsägelsefulla förhållningssätt till hur problem, av det slag som det aktuella fallet innehåller, kan hanteras. Problemet diskuterades både som elevproblem och skolproblem, behov relaterades både till individen och gruppen, det fanns behov av såväl stödjande som korrigerande pedagogik, av inkluderande såväl som exkluderande verksamheter, av resurstillskott såväl som omfördelning av resurser, lärares kompetens och annan expertkompetens liksom föräldrars rätt till delaktighet och lärares ansvar för skolverksamheten ställdes mot varandra. I den fjärde delen beskrivs yrkesetiska överväganden som kommer till uttryck i samtalen när lärarna diskuterade: definition av problem, problemhantering, läraren som problemlösare och grundläggande värden.

Studiens slutsats är att uppdraget att möta elevers olikheter och ta hänsyn till alla barn i den pedagogiska verksamheten är komplext och innehåller moraliska utmaningar och dilemman. För att förstå och hantera dessa behöver etiska begrepp ges en mer tydlig yrkesetisk inramning, både empiriskt och teoretiskt.

”As long as it’s for the children’s own good”. A study of teachers’ professional and ethically based conversations at a school for everyone.

This thesis draws attention to how teachers view and experience their professional task to encounter and treat all children in the same way, regardless of needs, abilities and background. The wider frame for the study presented in the thesis is to be found in Swedish educational policy as presented in the national curricula and other documents directing educational activities in pre-schools and schools. According to these documents, education should be organised and carried out so as to include every child. In the thesis, this generally accepted idea is investigated and discussed from the perspective of professional ethics in special education.

The empirical data was generated through conversations in twelve focus groups, consisting of school leaders and teachers who had teaching experience in pre-school and compulsory school contexts. The groups were presented with a fabricated story in which two children with conflicting needs had created a problematic situation for the teachers involved. The groups were told to discuss the problem and to try to find a solution.

The conversations were analyzed by means of concepts drawn from the theory of social representations, and from theoretical conceptualisations of teachers professional ethics. According to the former, people who share day-to-day experiences, and who are expected to form common frames for action, develop social representations of cultural and social phenomena in the context at hand. This is made through interactions in which processes of anchoring and objectification are important. It was anticipated that views and ideas expressed during the conversations were to be regarded as elements in the group members shared professional ethics.

The results are presented in four sections. First, the thematic analysis identified four content themes in the conversations. The groups talked about the core of the problem, how the problem should be handled, what the teacher was responsible for regarding the problem, and basic values. Secondly, it was shown that during the conversations, the group members used five different strategies to anchor the problem at hand. These included, relating to earlier experience; giving voice to own experiences; trying different solutions; giving voice to others experiences; making comparisons. Third, analyses showed that the conversations to a large extent brought up contradictive strategies for action. The problem was discussed as both a problem for the child and for the school, needs were related to the individual as well as to the group, there was a need for supportive as well as corrective pedagogic, for inclusive as well as exclusive action, for adding as well as redistribution of resources, for teachers competence as well as for expert competence of another kind, and, finally, teachers responsibilities were contrasted with parents participation. In the fourth part of the presentation of the results, ethical considerations as they came about in the conversations are discussed and identified as related to the themes that were presented in the first result section, i.e. issues concerning definition of problems, how to solve problems, what it means to be responsible for solving the problem, and basic values.

The overall conclusion from the study is that realising the idea of a school for everyone, calls for particular emphasis on teachers professional competence in the area of ethics and its complexity.