Agents of change and policies of scale: a policy study of entrepreneurship and enterprise in education

Publicerad:2006-09-06

Uppdaterad:2012-05-03

Arbetsmarknadens behov och överstatliga organisationer som OECD och EU blir mer och mer riktgivande för den regionala utbildningsagendan. Samtidigt har lokala aktörer fått mer inflytande över skolans utveckling. Det visar Ron Mahieu i sin avhandling.

Författare

Ron Mahieu

Handledare

Arja Virta och Torbjörn Danell

Opponent

Professor Sven-Erik Hansén, Åbo akademi,

Disputerat vid

UmU – Umeå universitet

Disputationsdag

2006-09-08

Titel (se)

Förändringsagenter och policys. En policy studie av entreprenörskap och företagsamhet i utbildningen

Titel (eng)

Agents of change and policies of scale: a policy study of entrepreneurship and enterprise in education

Institution

Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen

Förändringsagenter och policys. En policy studie av entreprenörskap och företagsamhet i utbildningen

Målet med denna avhandling är att beskriva och förstå introducerandet av projekt i entreprenörskap och företagsamhet i de tidigare och senare skolåren i Västerbotten samt att identifiera och analysera drivkrafterna och aktörerna som legat bakom denna process. Utbildningspolitikens inverkan och signifikans för introducerandet av entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen har analyserats på tre olika nivåer; supranationell (överstatlig), nationell och subnationell (regional) nivå.
Studiens huvudfrågor har varit:

” Hur och varför har undervisning i entreprenörskap och företagsamhet introducerats i skolor i norra Sverige, i synnerhet inom ramen för projektet PRIO1?

” På vilket sätt var de viktigaste intressenterna på den regionala nivån involverade och hur resonnerade och agerade de i förhållande till införandet av entreprenörskap och företagsamhet i skolan?

” Hur presenteras koncepterna för utbildning inom entreprenörskap och företagsamhet i policydokument på olika nivåer?

Studien har haft som mål att belysa förändringar i undervisningspolicyn under de senaste åren. Bland de faktorer som framför allt beaktats i studien är framväxten av internationell konvergens och nya former av styrande. Med syftet att skapa en begreppsram av rådande strukturer och verkande krafter har analysen av de empiriska studierna gjorts genom en kombination av olika teoretiska fält. Viktiga bidrag har hämtats från aktuell forskning i utbildningspolicy.

Den första delstudien består av analys av dokument, producerade av organisationer på skilda nivåer (supranationell, nationell och subnationell). Metoden har använts både för att fånga de idéer och argument som har använts och för att förstå kontexten och de drivande krafterna bakom introducerandet av entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen. För den supranationella nivån har analysen huvudsakligen fokuserats mot två organisationer OECD och EU. Dessa organisationer valdes eftersom de allmänt uppfattas som riktgivande för den supernationella utbildningsagendan. Dokumentstudien grundar sig dels på ett urval av OECD-dokument som publicerats under perioden 1970-2006 dels på ett urval av EU-dokument från de sista 15 åren. Även dokument på nationell och subnationell nivå har granskats. Studien visar att det råder ett samspel mellan de olika nivåerna, men även intertextuella nivåer har blivit synliggjorda.

Den politiska satsningen och det politiska spelrummet visar sammanlänkningen men också komplexiteten i policyutvecklingen. Utbildning är i ökande grad relaterad till den ekonomiska politiken och då i synnerhet till behoven på den rådande arbetsmarknaden. Även om konceptet för entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen utvecklats inom den ekonomiska sektorn tränger detta igenom i många länders utbildningssystem.

Den andra delstudien utgörs av intervjuer med några av de intressenter (agenter/aktörer) som varit involverade i utformandet (införande, finansierande och realiserande) av ett regionalt projekt, PRIO1 i Västerbotten. För att förstå varför och hur dessa aktörer på subnationell nivå blev involverade i denna process behövs kunskap om deras argument och ställningstaganden.

Resultaten visar att livslångt lärande varit vägledande för sammanlänkningen av utbildning och arbetsliv samt att lärande inte längre ses som enbart kopplat till skolundervisning. Skolans närmande mot det omgivande samhället är en karaktäristisk utveckling av denna princip. Samtidigt är det också en process som med säkerhet styrs av verkande krafter och aktörer på olika nivåer, samtidigt som främjandet av entreprenörskap och företagsamhet i undervisningen är förknippat med argument för ekonomisk och samhällelig utveckling. Intervjuerna visar också några av de underifrånaspekter , som förekommit i den politiska processen. Ett av de viktigaste resultaten i denna studie är att undervisningspolitiska studier måste inkludera nivån över och under de nationella gränserna. För att kunna förstå omvandlingen av utbildningssystemet behöver mer uppmärksamhet riktas mot växelverkan mellan olika policynivåer (supranationella, nationella och subnationella). Denna växelverkan måste ges uppmärksamhet för att vi skall kunna förstå de omdaningar utbildningssystemet genomgår.

Agents of change and policies of scale: a policy study of entrepreneurship and enterprise in education

The aim of this thesis is to describe and understand the introduction of entrepreneurship and enterprise projects in primary and secondary schools in the North of Sweden and to identify and analyse the driving forces and actors behind this process. In particular the influence and significance of education policy at supranational, national and subnational level for the introduction of entrepreneurship and enterprise in education are analysed. The main questions of the study have been:

” How and why have entrepreneurship and enterprise education come to the schools in the northern region of Sweden, in particular within the framework of the PRIO1 project?

” How were important stakeholders involved at the subnational level and how did they reason and act in relation to the introduction of entrepreneurship and enterprise in the schools?

” How are the concepts of entrepreneurship and enterprise education presented in policy documents at different policy levels?

The study wants to report on changes in education policy during recent years. Especially the emergence of international policy convergence and new forms of governance are among the factors that are considered. Drawing on a conceptual framework of structure and agency, the analyses in the empirical studies are informed by a combination of theoretical fields. Important contributions are rendered from the education policy literature. The first method consists of a policy study of documents produced by organisations at different levels (supranational, national and subnational). The purpose of this analysis is to capture the ideas and arguments that have been used but also to understand the context and driving forces for the introduction of entrepreneurship and enterprise in education. Starting from the supranational level, the analysis focuses mainly on two organisations, OECD and EU. These organisations were chosen because they are widely regarded as leading organisations in setting the supranational policy agenda for education. The document study consists of a selection of OECD documents that have been released during the period 1970 – 2006, as well as a selection of EU documents. The EU documents cover the last 15 years. Attention is paid to several documents at the national and subnational level as well. The second method is an interview study. The interview study aims to focus on some of the key stakeholders (agents/actors) that have been participating in the formation (initiation, financing and realisation) of a county wide project PRIO1 , Priority Enterprise in Västerbotten, in the North of Sweden. In order to understand why and how these actors at the subnational level have become involved in the process, there exists a need to hear their arguments. The document study shows that there is interplay between the different levels, but intertextual aspects have also become visible. The policy drive and policy scope show the concatenation but also the complexity of the policy development. Education is increasingly related to economic policies, in particular through labour market policies. Although the concepts of Entrepreneurship and Enterprise have developed within the economic sector, they are penetrating the education and training systems of many countries. From the results presented in this study, it seems that lifelong learning has become the guiding principle for the amalgamation of education and the world of work, while learning is no longer equated with just schooling. The opening of the school towards the surrounding world is a characteristic development in all this, but it is also a process that certainly is stipulated by agencies and actors at different levels, as is shown in this study. The interviews with some stakeholders at the subnational level show that the promotion of entrepreneurship and enterprise in education is related to arguments for economic and societal development. The interviews also reveal some of the bottom-up aspects of the policy process. One of the important results of this study is that the education policy studies have to include the level beyond the national borders. The interplay between the different policy-levels (supranational, national and subnational) needs more attention in order to understand the transformation of the education system.