Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer. Avhandlingens resultat baseras på två delstudier där personalens och rektorernas perspektiv på socialt lärande undersöks. I delstudie 1 genomfördes gruppintervjuer med fritidshemspersonal, med sammanlagt 21 personer indelade i fyra grupper. Delstudie 1 sökte svar på vilka kunskaper och förmågor som fritidshemspersonal betraktar som betydelsefulla för elever i sitt arbete med socialt lärande i fritidshemmet, samt vad som framträder som betydelsefullt i arbetet med att främja elevers sociala lärande. I delstudie 2 står rektorernas beskrivningar i fokus. Individuella intervjuer och gruppintervjuer användes för att generera data. Sju rektorer för fritidshem i grundskolans tidiga år (F-3) intervjuades inledningsvis individuellt. Därefter deltog sex av dem i en serie gruppintervjuer som genomfördes under en termin. Delstudie 2 avsåg besvara vad som karaktäriserar socialt lärande i fritidshemmet utifrån rektorers beskrivningar, samt vilka visioner för socialt lärande i fritidshemmet som kommer till uttryck i rektorers beskrivningar. Datamaterialet analyserades abduktivt med Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Analysen synliggör faktorer som påverkar arbetet i fritidshemmet och samspelet mellan dem. Därigenom ger teorin en förståelse för vad som påverkar arbetet i fritidshemmet. Det bidrar till en didaktisk förståelse för fritidshemsverksamheten och för hur socialt lärande kan bli möjligt för elever i fritidshemmet baserat på vad som kommer till uttryck hos fritidshemspersonal och rektorer. Resultatet visar att fritidshemspersonal och -rektorer beskriver socialt lärande för elever på liknande sätt. Det visar också att både fritidshemspersonal och -rektorer har ett elevcentrerat perspektiv på socialt lärande. Samtidigt skiljer sig perspektiven åt, genom att fritidshemspersonalen främst beskriver socialt lärande utifrån den dagliga fritidshemsverksamheten. Rektorerna har däremot ett vidare perspektiv och beskriver arbetet med socialt lärande som en del av ett samhällsuppdrag där samhällsmedborgare utbildas. Resultatet visar också att fritidshemsverksamheten påverkas av både nära och avlägsna faktorer vad gäller såväl ledning som planering och genomförande. Vissa av faktorerna ger didaktiska konsekvenser, som i sin tur kan påverka hur socialt lärande möjliggörs för eleverna. Vidare synliggörs visioner för socialt lärande med fritidshem och grundskola som en enhet och med en undervisande kultur som grund för arbetet. Det visar att socialt lärande bör betraktas som ett område för undervisning och påvisar vikten av en medvetet reflekterad verksamhet. Här kan kollegiala samtal mellan fritidshemspersonalen och rektorn vara betydelsefulla, inte bara för fritidshemspersonalen utan även för rektorns ledning av verksamheten.