Institutionella normer styr även vuxna på universitetet

Vem har rätt att föra seminariegruppens talan och hur pratar man om stress med chefen? Lina Nyroos har forskat om institutionella normer i samtal och hur dessa normer uppkommer.

 Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av samtalsforskning. Vad gör vi när vi pratar med varandra? Institutionella samtal har vi alla, till exempel på jobbet. Därför intresserar jag mig speciellt för den typen av kommunikation.

 Vad handlar om avhandlingen om?

– Övergripande handlar den om hur institutionella normer produceras och görs gällande. Olika kontexter har olika ramar och jag har intresserat mig för vilka ramar och normer som gäller när. Jag har undersökt undervisningskontext i seminarieverksamhet på universitetet och medarbetarsamtal på ett företag. Dessa institutionella kontexter har många gemensamma nämnare. Chef och lärare, studenter och medarbetare, och bedömningssituationen är tacksamma likheter att studera.

– Specifikt handlar den om kunskap och berättigande. Vem har rätt att säga vad, på vilket sätt och när? Vem som helst får inte säga vad som helst. Det finns ett rätt och ett fel, en norm för hur man ska bete sig. Hur visar vi detta när vi pratar med varandra?

 Vilka är de viktigaste resultaten?

– I undervisningskontexten belyser jag sociala regler för hur man bör förhålla sig till grupparbete och hur man förhandlar om vem som har rätt att prata för gruppen. Jag undersöker också hur lärare och studenter ger uttryck för olika perspektiv på det som pågår. Studenter vill kanske ha konkret hjälp, medan läraren rör sig på en abstrakt nivå där inga svar ges. I medarbetarsamtalen framkom att det finns en institutionell norm att förhålla sig till vad gäller stress, att stress är bra och förhöjer prestationsförmågan. Alla undersökningar visar att mikronivån säger något om makronivån – i det lilla kan vi se hur vi ska förhålla oss till den större kontexten.

 Vad överraskade dig?

– Att vi som människor hela tiden är så uppmärksamma på det sociala samspelet. Forskning rörande högre utbildning har tidigare primärt inte berört sociala aspekter. Det är intressant att se hur sociala normer i så hög grad görs gällande i den institutionella kontexten. När det gäller medarbetarsamtalet var det tydligt att vi hela tiden jobbar för att vara sams och komma överens. Det tar stor plats även i institutionella samtal. Man kan se samtal som en typ av förhandling. Först när vi är på samma linje kommer vi framåt.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Primärt de som jobbar i institutionella miljöer, på olika arbetsplatser och i skolan där de flesta samtal innebär att någon är överordnad en annan, till exempel lärare och chef. De har nytta av att se vilket inflytande, och i många fall vilken makt, de faktiskt har över samtalet. Lärare har stor nytta av att inse vad som sker i undervisningssammanhang på detaljnivå. Även andra forskare kan ha nytta av resultaten.

 Gunilla Nordin