Attitudes towards Swedish comprehensive school. Comparisons over time and between classrooms in grade 6.

Abstrakt

Huvudsyftet med studien är att förstå elevers attityder till olika aspekter i skolan genom att använda data från slutet av 1960-talet och 35 år senare, och att analysera inverkan från både lärare och elever på klassrumsklimatet. Ett annat viktigt mål för att kunna åstadkomma detta är att utveckla lämpliga instrument och metoder. Utgångspunkten för det empiriska arbetet var ett attityd frågeformulär om 40 påståenden som användes i projektet Didaktisk Process Analys (DPA) som genomfördes i Göteborg i slutet av 1960-talet och omfattade 60 klassrum med 1600 elever år 6. Attitydfrågorna analyserades nu med konfirmatorisk faktoranalys (KFA) på två nivåer, detta resulterade i sju faktorer som beskriver skillnader i elevers attityder inom klassrummen, medan tre faktorer beskriver skillnader i attityder mellan klassrummen.De ursprungliga 40 frågorna utvidgades med 31 nya frågor om skolmiljö, undervisning och samspel mellan eleverna samt mellan läraren och eleverna. Detta nya frågeformulär användes i 78 klasser med deltagande av 1696 elever och 78 lärare i Göteborg. Det första målet var att jämföra elevattityder nu med DPA undersökningen för 35 år sedan genom att använda identiska frågor. Analysen fokuserade både på data för enskilda frågor och på faktorpoäng som beräknades från KFA modellen med två nivåer. Resultaten visade en allmän förbättring av attityderna hos eleverna. En varierande bild sågs på inom-klass-nivån med signifikanta förändringar i faktorer som beskriver relationer mellan klasskamrater, medan attityderna till övriga skolfaktorer inte hade förändrats. Den nuvarande läroplanen med fokus på lärande via interaktion kan ha gett förändringar i relationsmönster och skapat en mer positiv elevattityd. På mellan-klass-nivån hade attityderna förbättrads i alla tre faktorerna, men variationen mellan klasserna var stor. Den andra målsättningen var att analysera skillnader mellan elevernas och deras lärares uppfattningar, och att analysera vilka faktorer som bäst förklarade skillnader i attityder mellan klassrummen. Skillnader mellan lärare och elevperspektiv sågs i många enskilda frågor. Elevernas attityder innefattade vikten av positiv interaktion med både lärare och kamrater. Lärare noterade nivån på elevernas ambitioner samt stress och störningar bland eleverna. De faktorer som var viktigast för att förklara klassrumsskillnader som rörde arbetsmiljö och sociala relationer var ett klokt läraruppträdande vid avvikande beteende och skapande av en säker och ordnad miljö.