Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Delaktighet och IKT : Elever i behov av stöd i gymnasieskolan

Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd innan och efter de erhöll en IKT-intervention, och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier.

Eleverna upplevde behov av stöd i flertalet skolaktiviteter (median= 7) och bristfällig tillgång till tillfredsställande stödinsatser (studie II). Mer än två tredjedelar av eleverna upplevde behov av stöd inom akademiska skolaktiviteter: Komma ihåg saker, Skriva, Göra läxor, Läsa och Göra prov. I dessa skolaktiviteter hade endast en liten andel elever (4-24%) erhållit stödinsatser som de ansåg var tillfredsställande och majoriteten hade inte erhållit något stöd alls. Studie II visade att hög skolfrånvaro, att gå ett yrkesinriktat gymnasieprogram eller att ha en neuropsykiatrisk diagnos var associerat med att uppleva behov av stöd i många skolaktiviteter.

Den psykometriska prövningen av BAS visade att bedömningsinstrumentet uppvisade validitet för att mäta student–environment fit bland gymnasieelever i behov av stöd. Vidare upptäcktes att skattningsskalans kategorier inte fungerade som tänkt, vilket ledde till en bearbetning av kategorierna i studie III för att erhålla reliabla mätningar av student–environment fit före och efter IKT-interventionen.

Studie III visade att en individuellt utformad IKT-intervention, innehållandes dator, surfplatta och/eller smart telefon med anpassade mjukvaror och stöd för att använda tekniken i skolaktiviteter, ökade elevernas student– environment fit. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna statistiskt signifikant färre behov av stöd i skolaktiviteter och statistiskt signifikant högre student–environment fit. Drygt hälften av eleverna hade ökat eller bibehållit sin skolnärvaro och fått godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska. IKT-interventionen visade sig vara mest fördelaktig för elever som upplevde något färre antal behov av stöd i skolaktiviteter, som inte hade stöd i skolan innan IKT-interventionen och för elever med godkända betyg.

Ett år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar (63%) av de deltagande 81 före detta eleverna etablerat sig i arbete eller vidare studier. Gruppen som etablerat sig i arbete eller vidare studier hade i större utsträckning godkända betyg och hade i mindre utsträckning erhållit tidsassisterande IKT under gymnasiet. I den kvalitativa analysen framkom att de före detta eleverna hade tro på sin arbetsförmåga, de var optimistiska och motiverade i relation till framtida arbete eller studier. De upplevde att de hade stöd från vänner och familj i processen att etablera sig i en produktiv roll och i att upprätthålla den.

Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön främst i akademiska skolaktiviteter behöver förbättras för att främja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmärksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan BAS användas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpå stödinsatser kan planeras och utvärderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKTintervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade också att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhållit en IKT-intervention hade tro på sin arbetsförmåga.