Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själva snarare än andra presterar bättre i ett klassrumsklimat med samma lärandekultur. Det konstaterar Anders Hofverberg som forskat om hur elevers olika syn på lärandemål samspelar med deras kunskapssyn och vad läraren betonar i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som gymnasielärare i biologi och kemi och funderade då mycket på vad som påverkar elevers motivation. Jag minns särskilt en elev med kemi som favoritämne, men som genom yttre påverkan tappade intresset för ämnet, då ”alla andra” tyckte det var tråkigt. Detta trots att de inte ens hade kemi på schemat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om elevers motivation. Mer specifikt om hur elevers achievement goals samspelar med elevers syn på kunskap och de mål som de uppfattar att läraren betonar i klassrummet. Achievement goals beskriver mål som individen strävar efter och varför man engagerar sig i prestationssituationer som exempelvis i skolan. I min avhandling har jag tittat närmare på de två vanligaste typerna av achievement goals – mastery goals och performance goals. De med mastery goals utvärderar sin kompetens och lärande i förhållande till sig själv och strävar att utveckla sina kunskaper. De med performance goals jämför sina kunskaper och kompetens med andra och strävar efter att visa upp och jämföra sin kompetens med andra.

– I avhandlingen har jag undersökt hur de här två typerna av mål samspelar, dels med elevens egen syn på kunskap och lärande, dels med de mål som eleven uppfattar att läraren stödjer. De undervisningspraktiker som visar vilka mål som läraren stödjer benämns i avhandlingen som klassrummets mastery-struktur eller performance-struktur. Avhandlingen bygger på enkäter samt resultat på ett kemiprov från både svenska och tyska elever från årskurs 5 upp till andra klass i gymnasiet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att mastery goals är starkare kopplade till både höga provresultat och den typ av motivation som kännetecknas av självbestämmande, så kallad autonom motivation, än performance goals, mastery-strukturer och performance-strukturer. Den positiva effekten för elever som drivs av mastery goals förstärks om läraren lägger fokus på elevernas individuella utveckling, så kallade mastery-struktur. Intressant är att den här klassrumsmiljön inte generellt är till någon nackdel för elever som motiveras av att jämföra sig med andra och styrs av performance goals.

– I jämförelsen mellan länderna syns en viss skillnad mellan tyska och svenska elever vad gäller definitionen av performance goals. Tyska elever skiljer på att ”vara bättre än andra” och ”undvika att vara sämre än andra”. Svenska elever gör inte den här urskiljningen, utan jämför mer generellt. Det här kan bero på en starkare tävlingskultur i Tyskland och hur olika lärandekulturer påverkar elevers motivation. När det gäller förhållandet mellan elevers kunskapssyn och deras achievement goals syns ett generellt mönster. De med mastery goals uppfattar kunskap om något föränderligt, medan performance goals kan kopplas till en kunskapssyn där det bara finns ett korrekt svar till varje given fråga.

– Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att lärare bör uppmuntra elevers mastery goals genom att skapa lärmiljöer där eleverna jämför sig med sig själva snarare än andra. I de här klassrummen förstärks den positiva effekten av elevernas mastery goals, samtidigt som elever med övervägande performance goals inte missgynnas. Tidigare forskning visar också att mastery-strukturer kan leda till att fler elever anammar mastery goals, vilket i sin tur har positiva följder på sikt.

Vad överraskade dig?

– Framförallt hur komplext det är med motivation. Det finns inga enkla knep för att fånga elevers drivkrafter och öka deras motivation och det kvarstår fortfarande många frågor. Det behövs mer praktiknära forskning i samarbete med lärare, för att kunna skapa realistiska rekommendationer om hur elevers motivation kan stödjas i praktiken.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen är i första hand ett bidrag till forskningsfältet. Men även lärare då studien belyser hur lärarens målfokus påverkar elevernas motivation.

Susanne Sawander
Foto: Ingrid Söderbergh