Lärarna behöver kunskap om teorin bakom retoriken
Muntlig framställning är en vanlig redovisningsform i dagens skola. Men eleverna efterfrågar djupare teorier och verktyg för hur de ska bygga sina muntliga framträdanden. Cecilia Olsson Jers konstaterar i sin avhandling Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, att varken lärarna och eleverna har tillgång till det metaspråk som behövs för att tala om den process som det innebär att bli en offentlig talare.
Varför blev du intresserad av ämnet?
Jag är lärare sedan drygt 25 år och med ett förflutet som journalist. Kommunikation och muntlighet har alltså alltid intresserat mig. I samband med det växande intresset för retorik under 90-talet insåg jag att det inte räckte för mig som lärare att vara käck och trevlig när eleverna gjorde muntliga presentationer. Jag insåg att deras praktiska retorik behövde förankras i en beprövad teori för att något skulle hända med lärandet.
Vad handlar avhandlingen om?
Syftet har varit att undersöka hur ungdomar bygger och etablerar ethos (den delen av identiteten som vi använder för att vara trovärdiga i en muntlig situation) och hur de utvecklar sin kommunikativa kompetens. Jag har följt en klass i årskurs ett i svenskämnet på gymnasiet under ett år. I mitt material har jag fyra olika ingångar: muntlig framställning, undervisning i muntlig framställning, respons och responssituationen efter den muntliga framställningen samt övning och prov. Resultaten av analyserna i de olika ingångarna har sedan satts i relation till hur ethos byggs och etableras.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Det absolut viktigaste är att eleverna ropar efter teoretisk kunskap om den praktiska retoriken. De har under nio år stampat runt i samma utvecklingszon och vill nu komma vidare. De har en önskan att bli bättre på att bygga ethos, att bygga upp framförandet, snarare än att etablera ethos. Men lärarna har inte tillgång till ett metaspråk för detta och eleverna får därmed inget stöd i att förbereda sig och bygga upp sina framföranden. Jag har också sett att lärarnas repsons ofta är koncentrerad till görandet hur kändes det? Man förutsätter att alla är nervösa, vilket inte är sant. Dagens elever avdramatiserar talängslan i klassrummet, det är inte där problemet ligger. Däremot efterfrågar de mer tid i klassrummet för att förbereda framträdandet och stöd i hur de kan förbättra sig.
Vad överraskade dig?
De första månaderna tyckte jag att jag kände igen det mesta. Men ju mer jag kom in i forskarrollen desto mer växte min nyfikenhet när jag mötte elevernas erfarenheter, och då blev jag överraskad hela tiden.
Vem har nytta av dina resultat?
Det här ämnet berör en djupt demokratisk fråga hur man blir en offentlig talare. Eftersom jag rör mig inom olika områden som skol- språkbruks- och retorikforskning, så menar jag att all forskning som rör ungdomar och kommunikation har användning av den. Sedan bör naturligtvis Lärarutbildningen ha glädje av den och i förlängningen skolan. Många lärare kommer att känna igen sig i den miljö som jag beskriver i avhandlingen.
Rektor i fokus
Skolportens konferens Rektor i fokus för dig som är rektor inom skolan. Delta på plats eller via webbkonferensen.
Stockholm 12-13 oktober
Webben 21-23 oktober
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.