Att lära sig hälsa

Publicerad:2006-05-19

Uppdaterad:2013-02-15

Ämnet idrott och hälsa har totalt sett en stor bredd och rymmer många olika aktiviteter. Sett ur ett hälsoperspektiv är ämnesinnehållet dock snävare och har ett ensidigt fysiologiskt fokus – trots att styrdokumenten talar om hälsa som både fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Författare

Mikael Quennerstedt

Opponent

Professor Per Nilsson, Lärarhögskolan i Stockholm/Ungdomsstyrelsen

Disputerat vid

ÖU – Örebro universitet

Disputationsdag

2006-06-01

Titel (se)

Att lära sig hälsa

Institution

Pedagogiska institutionen

Att lära sig hälsa

I avhandlingen Att lära sig hälsa studeras och diskuteras ämnesinnehållet i skolämnet idrott och hälsa på grundskolan. Ett särskilt intresse riktas mot hur hälsofrågor hanteras i ämnet. I avhandlingen fokuseras det innehåll som via lärarna kan sägas ha institutionaliserats i skolans verksamhet, och som på så sätt erbjuds eleverna i undervisningen. Det görs genom att i tre olika studier identifiera diskurser som de kommer till uttryck i lokala styrdokument för idrott och hälsa i grundskolan; ämnesdiskurser i idrott och hälsa; hälsa i idrott och hälsas ämnesdiskurser samt att lära sig hälsa i idrott och hälsa ett salutogent perspektiv. Det erbjudna innehållet diskuteras dessutom som en del i elevernas meningsskapande i ämnet, och då med ett särskilt fokus på hur diskurserna kan ses som en dimension av att lära sig hälsa.

Analyserna utgår således ifrån att undervisningsinnehållet skapar förutsättningar vad eleverna lär sig om olika rörelseaktiviteter, friluftsliv eller hälsa. I studierna framstår innehållet i sin helhet som varierande och mångsidigt, och med tonvikt på olika rörelseaktiviteter, ett aktivt deltagande, samarbete och en god gemenskap. Innehållet avseende hälsa däremot framstår som en ensidigt fysiologisk fråga, där eleverna förväntas lära sig hälsa som en fråga om fysisk träning utifrån främst fysiologiska förklaringsmodeller. Att hälsa också skulle kunna innefatta sociala eller psykiska aspekter är inte något som framkommer i särskilt stor utsträckning i dokumenten. Samtidigt visar studierna att lärarna i sin undervisning arbetar mer med frågor om hälsa än de själva gör gällande i dokumenten, där kunskaper om rörelse, sociala relationer, deltagande i lek och rörelse, ett engagemang i idrotts-, hälso- och miljöfrågor, välbefinnande, delaktighet och inflytande också kan och vara relaterade till hälsa.

Ämnet idrott och hälsa kan sägas stå i ett vägskäl avseende innehållet relaterat till hälsa i ämnet. Är det att motverka övervikt hos barn och ungdomar och på sikt hos befolkningen i stort, där kunskaper respektive lärande är eventuella bieffekter? Eller är det kunskapskvaliteter och lärande, där god kondition och förebyggande av övervikt är eventuella bieffekter? Båda vägarna är en väg mot hälsa men på olika sätt och med olika konsekvenser. Inte minst i frågan om att lära sig hälsa

Abstract in English

The aim of this dissertation is to contribute to an understanding of the subject content in Physical Education (PE) foremost from a health perspective. By using an approach deriving from John Dewey s transactional perspective on meaningmaking (Bentley & Dewey 1949), and a discourse theoretical position, the discourses identified in the dissertation s studies are consequently regarded as participants in pupils meaning-making. This makes it possible to discuss the results of the studies in terms of the institutional content and conditions of meaning-making in PE. The thesis consists of three different discourse analyses, where the institutionalised aspect of meaning-making in PE is examined by analysing local curriculum documents from 72 Swedish compulsory schools.

The results of the dissertation show that in the study of subject content in PE a dominance of an activity discourse can be identified, although a social development discourse is also identified as being important in the documents. The results, thus, suggest that the subject content of PE can be characterised by a wide variety of activities, where pupils are expected to be active participants in the sense of being physically active. The content is also characterised by actions promoting good relationships, co-operation and consideration for others. Actions privileged within the discourses in PE are movement, physical activity, trying many different activities together, active participation, good relations and enjoyment.

The results also show that health is explicitly constituted as fitness training, life-long physical activity and knowledge about physical training based on scientific facts from physiology and anatomy. Learning health in PE thus mainly consists of a pathogenic health discourse. But from a salutogenic perspective, health is also constituted as the possibility to participate in movement, physical leisure activities and social relations, and enjoy a life-long engagement in different movement and sport activities. The analysis also shows, however, that within the frame of the subject content of PE, it is also possible to regard health in terms of a commitment to health- and environmental issues, a sense of well-being in ongoing activities and an active involvement in subject content matters within PE. Health can therefore be constituted in different ways within PE, although this is not always made explicit in the local curriculum documents.