Världen och vi

När sfi-elever får komma till tals i egen tidning väcks motivation, stolthet och glädje.

I KURSPLANEN FÖR sfi-undervisningen står att den ska utgå från elevernas intressen, erfarenheter och mål. Men mycket av undervisningen handlar i stället om vad lärare tycker att eleverna borde kunna, menar sfi-läraren Fredrik Harstad.

– Eftersom vi inte delar elevernas vardag, är det enklare att låta dem vara med och bestämma innehållet, säger han.

Därför startade han 2013 tidningen Världen&vi ihop med en kollega på ABF Vux i Göteborg. En grupp skrivintresserade elever bildade en redaktion, där Fredrik Harstad var ansvarig, och som träffades en gång i veckan. Efter att ha valt temat ”Bostad” skrev de artiklar om trångboddhet och segregation – texter som skapade engagemang eftersom de berörde deras vardag. 2 000 exemplar av tidningen trycktes.

– Det blev succé! Vi upptäckte att eleverna hellre ville läsa Världen&vi än läromedlen och bestämde oss för att använda tidningen i undervisningen, vilket vi fortfarande gör.

NÄR ETT NYTT tema bestämts, uppmanas eleverna att bidra med egna texter. Redaktionen gör sedan ett urval, samtidigt som de själva intervjuar, fotar och skriver. Lärarna hjälper till med formgivning, korrekturläsning och att ta fram en lärarhandledning. Målet är korrekta och läsvärda texter, samt stolta elever. Varje nytt nummer firas med en releasefest och tidningar skickas till cirka 45 prenumeranter, däribland skolor som vill ha klassrumspaket.

– Det finns en stolthet i att bli tryckt. Många elever fotar sina artiklar för att skicka till släkt och vänner. Jag tror att det stora värdet ligger i att någon lyssnar på dem. De är inte så vana vid det i sina hemländer. Själva tanken att ”jag kan skriva fritt och någon vill läsa” är ny för många, säger Fredrik Harstad.

Arbetet på redaktionen gör detta möjligt. De som inte kan skriva alls kan bli intervjuade, och därigenom få möjlighet att bli lästa. Genom att uttrycka sig och ta plats i samhället, lär sig eleverna svenska snabbare, konstaterar Fredrik Harstad.

– Sfi-eleverna är en marginaliserad grupp i samhället. De kan ge en alternativ bild till den som vi får i medierna. Därför är det viktigt att de får komma till tals.

I VÄRLDEN&VI får eleverna bekanta sig med olika slags tidningstexter. Vilken är skillnaden mellan debatt och fakta, mellan redaktionens röst och en insändare? Dessa frågor leder till en diskussion om källkritik, något som betonas starkare i den senaste kursplanen.

– Eleverna använder ofta muntliga källor och säger att ”det här har vi hört” eller ”det vet väl alla”. Då förklarar vi att det inte duger, utan att de måste ha belägg för vad de skriver.

Numera produceras cirka tre nummer av Världen&vi per år av en redaktion i ständig förändring. Exempel på tidigare teman är ”Vi kvinnor” och ”Mänskliga rättigheter”. Det senaste numret handlar om mat.

– Alla har en relation till det. Maten fungerar som en kulturbärare när man kommer hit, säger Fredrik Harstad och tillägger att en före detta elev, som startat restaurang, medverkar i det kommande numret.

Av Ingemo Orstadius

FORSKAREN: Mottagaren är viktig!

Dan Åkerlund är forskare och lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. I sin forskning har han sett många tydliga exempel på hur viktig en autentisk mottagare är för elevernas engagemang.
Här är hans tips till lärare:

• Klass- eller ämnesblogg: Lärare på olika platser i Sverige och med likartad inriktning bildar ett nätverk där eleverna publicerar arbeten. Texterna gås igenom tillsammans med läraren innan de publiceras och eleverna har i uppdrag att läsa den egna och övriga bloggar i nätverket, samt att ge respons på de publicerade texterna.
• Skypeträffar: Två eller tre klasser, gärna geografiskt spridda, träffas regelbundet över Skype för att redovisa det de arbetat med den senaste tiden. Se till att utrymme finns för mer spontana frågor och berättande, eftersom den sociala delen i dessa möten är viktig.
• Delade dokument: Dela in klassen i grupper om två till tre elever och låt dem skriva i gemensamma dokument i realtid tillsammans med andra elever på andra platser. Detta går att kombinera med att eleverna samtalar via en videokanal, vilket också kan öppna upp för att den gemensamma texten blir en film eller en podd.

Av Ingemo Orstadius