Betyg påverkar val av gymnasieskola

I valet av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det visar en avhandling av Mikael Thelin.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade i gymnasieskolan reformerades offentlig sektor och vi lärare fick lite nya arbetsuppgifter. En av dem var att marknadsföra skolan. Då började jag fundera på vad det var vi marknadsförde, vad vi visste om elevernas preferenser och vad eleverna egentligen värderar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har velat belysa elevernas preferenser för skolspecifika faktorer som kan ha betydelse då de söker till gymnasiet. Resultaten bygger på svar från 1 500 elever i årskurs nio från hela landet som ska göra sitt gymnasieval.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever har kunskapsinriktade preferenser, men de lägger även vikt vid andra faktorer varav en del är irrelevanta för att avgöra kvalitén på skolan. Det kan handla om var den ligger, om de får en platta eller dator eller vad kompisarna ska söka. Vad som värderas högst varierar mellan elever. De med högre betyg är mer kunskapsinriktade och värderar skolans rykte mer än de med lägre betyg som i högre utsträckning värderar andra faktorer.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att betygen spelar så stor roll. Internationella studier har pekat på att det finns en preferensskillnad utifrån etnicitet eller socioekonomisk grupp men det ser inte jag i mina resultat. Elever med höga betyg tänker relativt lika, oavsett bakgrund och det gäller även dem med låga betyg. Det är intressant och lite förvånande med tanke på diskussionen om segregation i skolan som vi haft i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt politiker. När reformen infördes fanns ett antagande att eleverna har kunskapsinriktade preferenser och kommer att söka de skolor som är bäst på att utbilda. De skolor som inte är bra nog kommer att få färre sökande och behöver antingen förbättra sig eller lägga ner. Men skolorna tävlar om eleverna och det är inte säkert att jämlikhet och kvalitet står i fokus i den konkurrensen. Skolorna vill möta elevernas preferenser för att de ska vara nöjda men de ska också balansera detta mot sitt samhällsuppdrag. Vad som händer i den spänningszonen är tämligen outforskat.

Annika Larsson Sjöberg