”Vänd upp och ner på systemet”

Publicerad:2019-05-27

Skribent:Robert Gres

När budgetkraven blev viktigare än pedagogiken och elevernas trygghet valde Ingela Netz att säga upp sig som rektor.

”Ingela, du ska skapa en skola som hela Sverige kan se upp till.” Så såg förväntningarna ut på Ingela Netz när hon år 2014 blev rektor för en ny kommunal skola med digitaliserad och ämnesövergripande undervisning. – Det var väldigt lockande. Jag är en entreprenörssjäl som går igång på stora idéer. Jag hade ett stort stöd från förvaltningen och lyftes fram som rektorn som skulle förändra världen, säger hon. I BACKSPEGELN INSER hon att det fanns en naivitet hos både henne och ledningen. Det första misstaget var att skolan började med högstadieundervisning redan första året, vilket ledde till en överkapacitet av personal. – Det blev alldeles för mycket att hantera på en gång. Jag var tvungen att ha ämneslärare i alla ämnen för att täcka undervisningskraven, trots att vi bara hade sjuor – inte åttor och nior. Ingen hade heller förutsett att skolan skulle locka till sig många elever med negativa erfarenheter av skolan, som såg en möjlighet till nystart. Det ledde till konflikter i elevgrupperna och att elevhälsan inte räckte till. Under det första året tilläts Ingela Netz att göra ett litet underskott för att lösa situationen. Men redan nästa år, när man fortfarande saknade niondeklassare, förväntade sig kommunen en budget i balans.

ÄR DU PRENUMERANT? Läs hela senaste numret digitalt i din dator – nu med ett ännu bättre gränssnitt! För att läsa digitala Skolporten i din smarta telefon eller surfplatta, ladda ner Skolporten i App Store eller Google Play! Inte redan prenumerant? PROVA-PÅ-PRIS: 2 nr/99 kr! Fri läsning av hela arkivet ingår som prenumerant!

NÄR SKOLAN SÅ blev bestulen på över 100 iPads fick hon besked om att det inte fanns pengar till nya – trots att undervisningen skulle vara helt digital. I stället fick hon be andra skolor om överblivna läroböcker. – Det var demoraliserande för hela arbetsgruppen. Min känsla var att man inte gav oss förutsättningar att ta oss igenom en svår period i början för att sedan kunna leverera det som de ville ha. Efter det brast tilliten på båda håll. Ingela Netz kände att hon inte hade mandat att lösa situationen och bloggade om att hon bröt mot skollagen, eftersom hon inte kunde garantera elevernas trygghet. Huvudmannen såg henne som besvärlig och inte mogen sitt uppdrag. Till slut sa hon upp sig. – När jag tyckte att jag behövde stöd möttes jag av kontroll och misstro. Om rektor inte vågar be om hjälp eller om huvudmannen inte litar på att rektor tar beslut som grundar sig på elevernas behov är man farligt ute, för då tänker man inte längre på elevernas bästa. Ändå framhåller hon att alla egentligen ville att det skulle gå bra för skolan. Hon menar att skulden snarare ligger hos ett system med skolpeng, kortsiktiga ettårsbudgetar och konkurrens om eleverna, som förhindrar långsiktig planering och gör det svårt att starta en ny skola. – Om vi måste hålla samma budgetkrav under en femårsperiod skulle vi inte behöva vara lika nervösa för fluktuationer under året. HON MENAR OCKSÅ att lärare och rektorer – de som verkligen kan bedöma vad eleverna behöver – skulle behöva få ett större inflytande över resurstilldelningen. I dag tycker hon att besluten fattas för högt upp med för lite hänsyn till de enskilda skolornas behov. Sedan några år tillbaka är hon rektor i en privat koncern, där hon upplever att hon har bättre förutsättningar. Hon tror att det beror på att organisationen är plattare och att alla har skolan som sin enda uppgift. – Min chef är väldigt lyhörd för de olika skolornas behov, och ibland får vi bidra solidariskt när någon annan enhet behöver extra stöd. Det skapar en tillit och en flexibilitet som jag gillar, säger hon. INGELA NETZ TIPS: