Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Utveckla skolan nummer 2/2019: Hur väcker vi elevernas politiska engagemang? En studie av projektet Ungdomsparlamentet: Nacka

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Varför ville ni skriva en artikel?

– För att sprida det här arbetssättet. Vi har hållit på i tre år nu och ser att det fungerar väldigt bra och därför är något vi gärna vill förmedla vidare.

Vad handlar artikeln om?

– Om projektet Ungdomsparlamentet i Nacka som är ett upplevelsebaserat lärande inom samhällskunskap och delvis svenska. Idén till projektet föddes i och med att vi båda kände att den traditionella undervisningen om kommunal politik inte engagerade eleverna. Det spelade ingen roll hur ofta vi påpekade hur viktiga de kommunala frågorna var, hur mycket kommunpolitiken påverkar deras egen omgivning, eleverna tyckte det var tråkigt och ville hellre prata riks- och internationell politik.

– Projektets fokus har varit att ge eleverna ökat inflytande över sitt eget lärande, skapa tydliga elevaktiva metoder och pröva det som benämns som upplevelsebaserat lärande.

– I artikeln beskriver vi upplägget som i grova drag går ut på att vi samråd med Nacka kommun tar fram ett tema, första året 2016, var det ”Nacka bygger stad” och andra året, ”Ung i Nacka” och nu senast ”Hållbart Nacka”. Därefter har eleverna gjort studiebesök, rundvandringar i kommunen, träffat politiker samt gjort efterforskningar kring kommunens arbete kring temat.

– I nästa steg tar eleverna i grupp fram ”motioner” eller förslag på förändringar och förbättringar i kommunen, kopplade till temat. Skrivandet av motioner men också insändare till lokalpressen innebär att även svenskämnet införlivas i arbetet. Slutligen får eleverna förbereda och genomföra en debatt för att sedan rösta fram de ”motioner” som de anser vara mest relevanta, dessa överlämnas sedan vid en ceremoni till kommunens politiker. Arbetet pågår mer eller mindre intensivt under cirka två månader.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har sett en jättebra effekt på flera områden, särskilt gruppnivå. Både lärare och elever upplever att projektet är bra start på gymnasiet, det är gruppstärkande och ger eleverna känslan av att ”få lyckas”. Det är tydligt att eleverna tycker att projektarbetet är roligt.

– Överlag har vi sett ett ökat engagemang för politiska frågor, exempelvis genom ett större intresse för nyhetsrapportering men också för elevdemokratiska frågor som rör förbättringar av den egna skolan.

– Exakta kunskapsresultat är svårt att mäta då vi inte har någon kontrollgrupp. Men utifrån enkäter, intervjuer och observationer kan vi se att upplevelsebaserat lärande bidrar till ökade kunskaper. I framtiden hoppas vi kunna göra mätning av projektets reella effekt på lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi tycker båda att vi har blivit bättre lärare av projektet, inte minst eftersom det kräver ett stort mått av kreativitet. Att arbeta på det här sättet fordrar såklart en hel del, särskilt inledningsvis innan alla kontakter med kommunen är upprättade och periodvis blir det väldigt intensivt. Men det är det värt eftersom resultaten är så goda.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi kampanjar den här idén så mycket vi kan bland kollegor och andra skolor. I år fick vi med oss ytterligare två gymnasieskolor i Nacka som vi samarbetade med under projekttiden.

Susanne Sawander

Peter Djerv är gymnasielärare i historia och religionskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: peter.djerv@nacka.se

Mats Johnsson är gymnasielärare i historia och samhällskunskap i Nacka Gymnasium, Nacka. E-post: mats.johnsson@nacka.se