Talking about work

Publicerad:2005-11-18

Uppdaterad:2012-02-25

Författare

Johan Lundin

Handledare

Bo Dahlbom, Professor, IT-universitetet i Göteborg

Opponent

Gerhard Fischer, Professor, University of Colorado, Boulder

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2005-11-18

Titel (se)

Att samtala om arbetet – design av IT för lärande i interaktion

Titel (eng)

Talking about work

Institution

Institutionen för informatik

Forskningsmiljö

Hej världen!

Att samtala om arbetet – design av IT för lärande i interaktion

Avhandlingen Talking about work bidrar till vår förståelse av lärande som en kollaborativ aktivitet i arbetet, samt till hur informationsteknologi kan designas för att stödja denna typ av aktiviteter. Avhandlingsarbetet har bedrivits i tre faser. En explorativ och experimentell fas, en utvärdering av hur lärande kan organiseras, och en fas som fokuserar på etnografiska studier av lärande i arbetet. I experimenten användes mobil och trådlös teknik för att konstruera prototyper med vilka användare kunde deltaga i scenariobaserade rollspel. I nästa fas testades olika metoder för att organisera kollaborativa lärandeaktiviteter bland mobila och distribuerade kollegor. För att kunna deltaga i organiserat lärande parallellt med det dagliga arbetet introducerades idén om synkroniseringspunkter. I den sista fasen bedrevs empiriska studier av lärande i vardagligt arbete bland försäljare och poliser.

Resultaten från de tre faserna pekar på hur vår tidigare förståelse av lärande i arbetet behöver förändras. Koncept och modeller som baseras på lärande som ett resultat av undervisning ger otillräckligt stöd när vi vill förstå och designa för kollaborativt lärande i arbetslivet. Som ett komplement introduceras samtal om och i arbetet, som pekar på en ny riktning inom design för IT-stöd för lärande, men även för hur vi kan organisera och förstå nya former för lärande.

Samtal om arbetet beskrivs i avhandlingen med fokus på vad i praktiken som är relevanta utlösande faktorer för samtal, hur samtalen kan delas in i olika typer, samt vilka funktioner samtal om arbetet fyller i relation till arbetspraktiken. Lärande förstås här som del av den gemensamma praktiken (som en del i en community of practice). Detta innebär att samtal om arbetet är beroende av, och hanterar verktyg och metoder som används i arbetet, praktikens historia, diskurs och stilar, med andra ord vad som kan benämnas praktikens repertoar. I samtal om arbetet görs tre saker frekvent relevanta som utlösande faktorer: nya verktyg, nya personer och händelser som betraktas som ovanliga. De dagliga samtalen i arbete kan indelas i ett antal etablerade typer av samtal. Dessa typer stödjer det kollegiala samtalet, de ger relevant motivation för att engagera sig i samtal, såväl som en struktur för diskussionen. Denna struktur gör att kollegor utan större ansträngning eller förhandling kan engagera sig i planering, historieberättande, sammanfattande, beskrivningar av arbete och utvärderingar. Samtal om arbetet är viktigt för våra arbetspraktiker och har ett antal funktioner som gör att det dagliga arbetet fungerar. Avhandlingen diskuterar i huvudsak tre sådana funktioner: återställande av praktiken, förstärkande samt utvidgning av praktiken.

Talking about work

This thesis contributes to our current understanding of collaborative learning at work, and to how information technology can be designed to support collaborative learning. The support of learning at work has been investigated in three phases: through experiments, through evaluations of ways for organizing learning, and through ethnographic studies. In the experiments, mobile and networked technology was used to construct prototypes, which supported scenario-based role-playing. These prototypes were employed in workshops to explore the support of learning inmobile and distributed work. The evaluations of ways of organizing collaborative learning in such work, introduced the idea of synchronization points. In the final phase we conducted studies of learning as it took place in the everyday work of sales persons and police officers.The results from the three phases suggest that our prior conceptions of learning at work need to be revised. Concepts and models based on learning, as a result of teaching at school, provide little help when trying to understand and design for collaborative learning at work. Instead, talking about work is introduced as a concept that provides new directions for the design of IT-support for learning as well as the organization of new learning activities. Talking about work is here conceptualized in terms of triggers for talking, types of talk, and functions of talking. If learning is understood as situated in communities of practice, then talking about work depends upon, and deals with, tools and artifacts applied in practice, the stories of the practice, the concepts used, as well as the discourses and styles, i.e. what can be summarized as the repertoire of the practice. Three things trigger discussions on practice: the introduction of new tools, the involvement of new persons, and events that are understood as new and unusual to the community. In practice, there are established forms for talking concerning certain accepted topics. These types of talking provide both reasons for talking as well as a structure for the discussions, making it possible for colleagues to effortlessly and without much negotiation engage in planning, recapitulating, telling stories, describing, and peer-reviewing. When practitioners talk about work, this serves several different functions related to the practice. From the studies, three such functions could be identified: restoring, reinforcing, and spreading practice.