Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Publicerad:2012-05-29

Uppdaterad:2012-08-21

Färre ledningsnivåer i förskolan och en förskolechef i titeln. Det blir resultatet av den nya skollagen som trädde i kraft förra året, tror Maria Styf som skrivit en avhandling om den pedagogiska ledningen i kommunal förskola.

Författare

Maria Styf

Handledare

Anders Olofsson, docent, Agneta Hult, docent

Opponent

Solveig Hägglund, professor

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2012-06-05

Titel (se)

Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Institution

Pedagogiska institutionen

Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Avhandlingen är en totalundersökning av den kommunala förskolans ledningsstruktur. Förskolan är sedan slutet av 90-talet ett första steg i det samlade utbildningssystemet. En pedagogisk verksamhet som allt mer liknar skolan till form och innehåll. Ledningsstrukturen för förskolan bestäms av kommunen som huvudman. En kommun som i sig är en institution med egna mål och syften, vilket kan ge konflikter utifrån för vem och för vad ledningen ges sin form. Ledningens titel är idag förskolechef, efter regleringen i skollagen (2010:800), så var dock inte fallet när empirin samlades in. Resultatet är således ett utsnitt av förskolans ledningsstruktur och syfte före den statliga regleringen.

Avhandlingen fokuserar på frågan om ledningsstrukturens utformning skett med intentionen att skapa en pedagogisk ledning för den pedagogiska verksamheten i den kommunala förskolan, eller om det finns andra faktorer och syften som styrt utformningen. Totalt har en svarsfrekvens på 62 procent uppnåtts: 180 kommuner av 290 har svarat på den webbaserade enkäten som undersökningen grundar sig på. En spridning som är relativt jämt fördelat över kommunkategorierna. Kommunerna aggregerades som undersökningsenheter, i en del av analysen och resultatredovisningen, för att möjliggöra en jämförelse mellan kommunerna utifrån kommunstorlek, både den demografiska och geografiska. Svenska kommuner och landstings indelning av kommuner användes för att göra denna indelning. Materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och sammanställts och redovisats genom deskriptiv statistik. Deskriptiv statistik har använts för att visa på materialets karaktäristika, centraltendens och spridning.

Resultatet visar att ledningsstrukturen för den kommunala förskolan var en mångskiftande formering. I flest kommuner var det främst en struktur av flera ledningstitlar, rektor och förskolerektor. Områdeschef och rektor användes också i stor utsträckning. I relation till kommunkategorierna förändrades inte ledningskartan nämnvärt, variationen bestod. Skillnaderna i mönstret framträdde främst för de mindre och större kommunerna. Större kommuner hade fler chefer och fler ledningsnivåer samt en högre variation av ledningsformationer. Mindre kommuner hade färre chefer och ledningsnivåer samt en mindre variation av ledningsformationer. Organisatorisk effektivitet var, för de stora städerna och de mindre kommunerna med geografiska avstånd, viktigare än pedagogiska motiv. Kommunerna formade inte enbart en ledning för förskolan. Kommunernas främsta syfte var inte att skapa en ledningsstrukturell särart för förskolan. Kommunerna formade en samordnad ledningsstruktur i syfte att skapa en pedagogisk ledning som hanterade en utbildningsverksamhet från förskola till grundskola med ett rektorskap för både förskola och skola. Kommunerna ansåg inte att fanns skillnader i ledningsuppdraget förskola eller skola, utan verksamheterna har skilda läroplaner och i det ligger skillnaden i ledningsuppdraget och den pedagogiska ledningen. Mot bakgrund av resultatet är den nya skollagen ett steg mot att särskilja förskolans ledning från skolans med en egen titel som förskolan som verksamhet ensam äger, till befattning, position och ledningsfunktion.

Abstract in English

This thesis is a total coverage survey of the municipal preschool management structure. In the late 90’s the preschool in Sweden became the first step in the overall educational system. It became a pedagogical activity similar to school with respect to form and content. Although the focus was on education, political voices reclaimed the unique nature of preschool i.e. educare. It became a preschool in transition between its own tradition and modernization. The idea is that the educational management structure should support a pedagogical leadership that directs the pedagogical activity towards preschool objectives. The local authority sets the structure for management in pre-school; a municipality that in itself is an institution with its own goals and objectives. These objectives can place the municipalities in the cross pressure between their own objectives and the ones for preschool. The question in this respect is; How is the management structure formed and why? Is it a structure formed with the intention of creating educational management for the local preschool or are there other factors that guide the design? A framework based on the historical background of the preschools and theoretical terms such as steering, leading, management, pedagogical leadership, educational activity, etc. was constructed. Results are based on an online questionnaire survey. 180 municipalities out of 290 answered the questionnaire, which gives a response rate at 62 %. The response rate is evenly distributed across municipal categories, categories that the municipalities were aggregated into, formed by The Swedish Association of Local Authorities and Regions. The categories were handled as survey units, to support a part of the analysis and to allow a comparison between the municipalities by municipality size, both demographic and geographic. The material was analysed using the SPSS statistical program and compiled and reported with descriptive statistics. Descriptive statistics were used to demonstrate the material’s characteristics and the central tendency. The results show that the municipalities’ structure of management is varied. Different municipal categories do not change this varied picture of the management landscape significantly. Although the management structure varies regarding how many levels with formal titles and which positions and functions they should have, there is a consistency in which title that the formal leader for the preschool have. The municipalities primarily utilise a principalship with mixed responsibility for both preschool and school. In light of these results, do municipalities mould a structure for the educational management for the pedagogical activities in preschool? Yes and no: the municipalities do not form a structure for preschool alone. Results show that the municipalities’ main purpose is not to create a line of management specifically for the preschool. The municipalities form a management structure for educational purposes dealing with an educational activity from preschool to elementary school. The new Education Act (2010:800), is a step toward distinguishing preschool leadership from school leadership and turns the leadership of preschools into a title solely for the position and function of preschool educational activities.