Mentalitet, pedagogik, historiskt minne. Om utbildningens samtida villkor och processer

Publicerad:2012-05-29

Uppdaterad:2012-06-26

Maude Morssy-Berglund har studerat vilken mentalitet och pedagogik som styr utformningen av 2000-talets skola, och hur utbildningens villkor och processer kan förklaras och förstås i ett historiskt perspektiv.

Författare

Maude Morssy-Berglund

Handledare

Professor Christina Segerholm, Mittuniversitetet, professor Ingrid Nilsson, Umeå universitet, ställföreträdande prefekt Sture Sjödin, Umeå universitet, professor David Hamilton, Umeå universitet

Opponent

Professor Ulf P. Lundgren, Uppsala universitet

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2012-05-25

Titel (se)

Mentalitet, pedagogik, historiskt minne : Om utbildningens samtida villkor och processer

Titel (eng)

Mentality, pedagogy, historical memory. On the contemporary conditions and processes of education

Institution

Pedagogiska institutionen

Mentalitet, pedagogik, historiskt minne : Om utbildningens samtida villkor och processer

Syftet är att belysa utbildningens samtida villkor och processer för att därigenom förstå vad det är för slags utbildning som växer fram inom ramen för 2000-talets skola. Vilken mentalitet och pedagogik är det som styr utformningen av 2000-talets skola? Hur kan utbildningens samtida villkor och processer förklaras och förstås i ett historiskt perspektiv? Avsikten är att studera dessa frågor genom en analys och tolkning av verksamma utbildningsdiskurser i början av 2000-talet. Studien baseras på kritisk hermeneutik. Analysbegreppen är mentalitet, immanent pedagogik och historiskt minne. Det empiriska källmaterialet utgörs av 351 nyhetsartiklar om utbildning i Västerbottens Kuriren. Tolkningsprocessen har genomförts i olika steg. För att beskriva, förklara och förstå verksamma utbildningsdiskurser tillämpas tre komplementära metoder – textanalys, hermeneutisk tolkning och diskursanalys. I tolkningsproessen framträder en mentalitet med tre huvudtendenser – likställd samhörighet, självständigt kunskapande och självständig valfrihet, vilket formas genom en immanent pedagogisk innehållande två huvudtendenser – kompetensutveckling och en prestationshöjande pedagogik. Som helhet växter den samtida mentalitetens och pedagogikens utveckling fram i klyftan mellan Piagets och Skinners pedagogiska grundsyn. Tongivande för den samtida utbildningsdiskursen är Piaget pedagogiska grundsyn med kompletterande behavioristiska metoder för socialt beteende. Sett i ett kortare historiskt perspektiv finns stora likheter mellan 1990-talets och 2000-talets mentalitetsutveckling, däremot skiljer sig de pedagogiska formerna, där en ny prestationshöjande pedagogik framträder. Sett i ett längre pedagogikhistoriskt perspektiv finns en påfallande strukturlikhet mellan 1700-talet och samtiden. Det som skiljer epokerna från varandra är att 1700-talet var ett utpräglat klassamhälle där lärare hade låga pedagogiska ambitioner medan samtiden är ett demokratiskt samhälle där lärare har höga pedagogiska ambitioner. Det som förenar epokerna med varandra är att både 1700-talet och samtiden är en tid av stora rumsliga och ekonomiska förändringar. Det är en tid av tvång, konkurrens men också frihet. Det är en tid av distans och kontroll, och en tid där barn likställs med vuxna. Det är en tid av ofullbordad politik med motsägande tendenser som kan tolkas på olika sätt.

Mentality, pedagogy, historical memory. On the contemporary conditions and processes of education

This thesis attempts to highlight the contemporary conditions and processes of education in order to define what kind of education dominates the 21st century School. What mentality and pedagogy are governing the design of the 21st century School? How can the historical perspective help to explain the conditions and processes in contemporary education? This thesis studies these questions by analyzing and interpreting active educational discourses from the beginning of the 21st century. The study is based on critical hermeneutics. The concepts are mentality, inherent pedagogy and historical memory. The material underlying the study consists of 351 news articles about education in the Swedish newspaper Västerbottens-Kuriren. The interpretation process has been carried out at different stages, in order to describe, explain and understand active educational discourses. This interpretation applies three complementary methods – text analysis, hermeneutic interpretation and critical discourse analysis. The findings indicate a mentality containing three main trends – equal togetherness, independent learning and independent freedom of choice, which arises from an inherent pedagogy containing two main trends – competence-developing and a performance-enhancing process. The contemporary mentality and pedagogy are emerging in the gap between Piaget´s and Skinner’s educational ethos. At a shorter historical perspective, mentalities in the 1990s bear major structural similarities to the mentalities formed in the 21st century. In parallel, inherent pedagogy in the 1990s shares less structural similarities to the pedagogy formed in the 21st century. At a longer historical perspective, one will notice major structural similarities between the 18th century and the 21st century. What distinguishes one period from another is that the 18th century was a class society with teachers who had low ambitions, whereas the 21st century is a democratic society with teachers who have high ambitions. What unites the periods is that both the 18th and the 21st centuries witnessed great spatial and economic change. They are centuries of coercion and competition as well as centuries of freedom. In addition, they share the qualities of distance and control, and they both treat children as adults. Finally both centuries face unfinished policies with contradictory trends. From a media perspective, the debates from the 1990s and the editorials and facts from the 21st century news articles bear no similarities in terms of ideological positions on education.