”Jag känner mej begåvad bara.” Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett mulitetniskt förortsområde.

”Jag känner mej begåvad bara.” Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett mulitetniskt förortsområde.

Avhandlingens övergripande syfte är att belysa flerspråkighetens betydelse för barn och ungdomar i ett multietniskt förortsområde i Göteborg. För att kunna göra detta har två studier genomförts, en kvantitativ enkätundersökning bland 179 elever i en flerspråkig mellanstadieskola och som en uppföljning en kvalitativ intervjuundersökning med åtta av de ungdomar som deltog i den ursprungliga studien.

Resultaten visar att 94 procent av eleverna i denna skola hade utländsk bakgrund. De representerade 30 olika länder och 29 olika modersmål. De sade sig också dagligen använde två eller fler språk. Kunskaper i modersmålet upprätthölls huvudsakligen genom användning inom hemdomänen liksom genom skolans modersmålsundervisning. Svenskan visade sig vara det dominerande språket för en majoritet av informanterna genom frekvent användning i skolan och i kamratumgänget. Skolans åtgärder för att utveckla de flerspråkiga elevernas svenskkunskaper kan karaktäriseras som kompensatoriska snarare än berikande. En genomgång av betygen från år nio visar att flertalet av informanterna från den större enkätundersökningen inte har varit särskilt framgångsrika i skolan.I den uppföljande studien analyserades intervjuerna med de åtta ungdomarna med hjälp av grundad teori och resultaten visar att flerspråkigheten tillsammans med andra kategorier som familj, plats, skola, och mål är av stor betydelse för de identiteter som de undersökta ungdomarna konstruerar. I den slutliga teoretiska kodningen framstod begrepp som ambivalens, investering och empowerment som lämpliga för att beskriva betingelserna för utvecklandet av synkretiska identiteter bland ungdomar i den flerspråkiga förorten.

De åtta intervjuades livsberättelser visar att en uppväxt i nära kontakt med många kulturer, språk och levnadssätt kan förse unga människor med redskap och strategier som är viktiga för att handskas med det postmoderna samhällets många ambiguiteter. De unga människor som utgör fokus för denna avhandling har också genom sin bakgrund och sina erfarenheter ett viktigt kulturellt kapital som kan komma att ha stor betydelse för det svenska samhällets framtida utveckling.