Spår – om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet

Publicerad:2005-02-20

Uppdaterad:2012-02-25

Författare

Åsa Bäckström

Handledare

Per Nilsson

Opponent

Sverker Lindblad, PhD, docent, professor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborg, Sverige

Disputerat vid

Hej världen!

Disputationsdag

2005-02-04

Titel (se)

Spår – om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet

Institution

Institutionen för samhälle, kultur och lärande (LHS)

Forskningsmiljö

Hej världen!

Spår – om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet

Vår samtid tillskrivs en ökad esteticering och en ökad individualisering. Unga är tidiga med att anamma nya samhälleliga tendenser, vilket innebär att det blir intressant att fokusera hur mening och identitet skapas både i ungdomskulturella kontexter och i förhållande till pågående samhälleliga förändringsprocesser.

Syftet med detta avhandlingsprojekt är att tolka och analysera meningsskapande inom skateboard och snowboard som sociala och kulturella kontexter. Ytterst handlar det om att studera förhållandet mellan tre nivåer: kultur praktik individ. Titeln Spår anspelar på fyra analytiska teman: konsumtion, genus, plats och identitet som bildar olika kapitelspår i studien. Men kulturen sätter också spår i individen, liksom individen sätter spår i kulturen. Dessutom lämnar brädåkare konkreta spår i den omgivande geografin.

Teoretiskt har studien en kulturanalytisk ansats med en semiotisk grund. Utgångspunkten är att kultur kan analyseras som tecken och signifierande estetiska praktiker. Representationer diskuteras liksom transnationella kulturflöden och kulturens sociala distribution. Narrativitet som teoretiskt begrepp används för att tala om identitets- och meningsskapande.

Metoden i avhandlingen är etnografisk. Det mångfacetterade empiriska materialet har triangulerats. Empirin utgörs av svenskspråkiga skate- och snowboardmagasin från 1978 till 2002, hemsidor på Internet, skate- och snowboardvideor, artiklar från dagspress, fältanteckningar i form av både text och bilder från deltagande observation samt en rad intervjuer. Utöver detta tillkommer tre personligt utformade album av brädåkaren Ants Neo.

Studien visar bland annat att det finns stereotypa föreställningar om vad det innebär att åka skateboard och snowboard, och att vara en brädåkare. Dessa föreställningar både skapar och (åter)skapas av brädåkare själva, men de används också i reklamsammanhang för produkter som inte har en direkt koppling till brädåkande. Föreställningarna, som bland annat vilar på en fantasi om motståndet och det radikala, ligger också till grund för konstruktionen av brädåkaren som maskulin. Motståndet tar sig konkreta uttryck i förhållande till den organiserade idrotten, till multinationella varumärken, och till platsers normala användning i staden. Att bli skejtare (eller snowboardåkare) innebär, förutom att lära sig åka bräda, också att förstå och förhålla sig till dessa föreställningar.

Studien bidrar med att förklara hur mening och identitet skapas genom informella lärprocesser i ungdomskulturella kontexter. I dessa gemenskapande processer formuleras både individualitet och kollektivitet inte minst i estetiska uttryck.

Abstract in English

Todays society is subject to an increased importance of aesthetics and an increasing individualism. New trends are adopted early by young people, which make it interesting to focus on how identity is formed and meanings are constructed in a youth culture context and in relation to ongoing societal processes of change.

The purpose of this dissertation is to interpret and analyse the construction of meaning within the skateboard and snowboard communities in the social and cultural contexts. In particular, this dissertation is about the relationship between three levels, cultural, practice and individual. The title Traces alludes to four analytical themes taking different tracks in the book; consumption, gender, place and identity that are reflected in different chapters. However, the individual leaves traces in culture as culture does in the individual. Furthermore, skaters and snowboarders leave actual tracks in their local geography.

Theoretically the study has a culture analysis approach with a semiotic base where five theories are intertwined. Johan Fornäs contributes with his interpretation on culture as system of signs and signifying practices, Stuart Hall adds the concept of representations, Kirsten Drotner provides her argumentation regarding aesthetic practices whilst Ulf Hannerz enriches the dissertation with his discussion on transnational culture-flows and the social diffusion of culture. Roger Säljö proposes a socio-cultural perspective of learning where learning is about participation in knowledge and skills. The method used is ethnographical. The multifaceted empirical material, from field studies and interviews, Swedish skateboard and snowboard magazines between 1978 to 2002, skateboard and snowboard videos, press articles, and websites, has been triangulated. In addition, there are three personal albums of skateboarder, snowboarder and surfer Ants Neo.

The study shows that there are stereotyped notions about what boarding means and what it means to be a boarder. These notions both create and are created by the boarders themselves but are also used by advertisers for products not related to board sports at all. These notions, based as they are on ideas of resistance and radicalism, serve to emphasise that boarding is masculine. Resistance takes concrete form in its attitude to organized sports and to multinational brands and in the unusual use of places in the urban environment. To be a boarder is, apart form the boarding skills required, to be also part and parcel of these attitudes.

The study explains how meaning and identity are created through informal learning processes in youth culture contexts. In these group-forming processes, both the individual and the community are formulated in social, cultural and aesthetic terms.