Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik
Lena Boström
Professor Tomas Kroksmark, Jönköping och docent Rolf Hedquist i Umeå
Docent Per-Olof Erixon, Umeå universitet
HJ – Högskolan i Jönköping
2004-06-10
Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik
Högskolan för lärande och kommunikation i samarbete med Helsingfors Universitet
Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik
Spelar metoderna någon roll vid inlärning av grammatik? Finns samband mellan lärande och metod? Kan undervisningen individualiseras med utgångspunkt i eleverna individuella lärstilar? Huvudsyftet med denna didaktiska avhandling var att jämföra om grammatikundervisningen på gymnasieskolan påverkade elevernas prestationer, minne, attityder, förståelse för nyttan av grammatikkunskaper och bedömning med metodisk utgångspunkt i deras individuella lärstilar jämfört med traditionell undervisning. Ett annat syfte var att jämföra två ålderspopulationer; ungdomar och vuxna.
Den metodiska strategin som används i avhandlingen kan benämnas triangulering: huvudsakligen är karaktären kvantitativ men även en kvalitativ ansats förekommer. Till den förra hör resultat- och enkätundersökningar och till den senare hör intervjuer och öppna frågor i enkätsvaren.
Huvudhypoteserna i studien var dels att det skulle föreligga skillnader beträffande resultat, minnesbehållning, attityder, förståelse för nyttan av grammatikkunskaperna, bedömning av grammatikargumentens relevans samt bedömning av momentets uppläggning beroende på undervisningsstrategi, dels att skillnader skulle förekomma mellan de två ålderspopulationerna. Studien visar att hypoteserna verifieras i samtliga fall men en viss modifikation. Undervisning i grammatik baserad på lärstilar uppvisar statiskt signifikanta skillnader (p= .01) jämfört med traditionell undervisning när det gäller resultat, attityder, minnesbehållning samt grammatikargumentens relevans. Bedömningen av momentet följer samma mönster bortsett påståendet höga krav. Skillnader i ålderspopulationer visar sig enbart när det gäller minnesbehållning. De vuxna uppvisar statistiska signifikanta skillnader (p= .05%) jämfört med ungdomarna. Skattningen av grammatikargumenten uppvisar signifikanta skillnader (p= .01) mellan grupperna, så även argumentens relevans. Genom lärstilsmetodik har en bredare insikt vuxit fram om grammatikkunskaperna nytta. Dock kvarstår det omdiskuterade skriva- argumentet starkt i såväl elevernas som lärarnas föreställningsvärld.
Den kvalitativa delen av avhandlingen pekar i samma riktning som den kvantitativa. Med lärstilsmetodik betonas framför allt variation, möjligheten för fler elever att kunna lycka i skolan samt att arbetssättet upplevs positivt, men att den undervisningsmetoden är krävande vad gäller förberedelser. Skillnaden mellan ålderspopulationerna när det gäller minnesbehållning verkar främst bero på de vuxnas bredare erfarenhetsbas.
Sammanfattningsvis kan konstateras att undervisning utifrån elevernas individuella lärstilar kan vara en väg till individualisering och motivationsskapande i grammatikundervisningen, men också att den valda strategin medför konsekvenser i lärarrollen. Avhandlingen ger en ny dimension till möjligheter att även förändra den traditionella grammatikundervisningen i gymnasieskolan med avseende på didaktikens hur-fråga, vilket även kan inspirera andra ämnen. Förståelse för undervisningsmetoder, lärande och lärstilar tycks kunna ge såväl lärare som elever verktyg i den egna livslånga lärandegrammatiken.
Relaterade länkar
Undervisa i engelska med digitala verktyg
Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.
Köp den för 749 kr.
Kursintyg ingår.