Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Två stjärnor och en önskan – om bedömning för lärande

Publicerad:2012-05-15
Uppdaterad:2012-05-16
Robert Gres
Skribent:Robert Gres

Genom en forskningscirkel fick lärarna Carolin Heyer och Ingeborg Hull prova på hur gensvar kan användas som ett redskap i klassrummet. Resultatet blev över all förväntan. 

– Jag har en skattkarta som hänger i mitt klassrum: ”Ni som står här vid stranden och ska ta er till skattkistan ska ta den här vägen. Men om ni står här borta vid klippan måste ni ta en annan väg – annars hittar ni inte skatten”. Då fattar barnen direkt, säger Carolin Heyer och ler.

Carolin Heyer och Ingeborg Hull, bägge lärare i Stockholm, berättade om sitt arbete i en forskningscirkel under ett seminarium på Lärarnas forskningskonvent i Stockholm i går.
Under ett år träffades åtta lärare under ledning av Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet. Syftet var att lärarna skulle utveckla sin undervisning genom att använda forskning om formativ bedömning och ”feedback” – gensvar.

Det har visat sig att konstruktivt gensvar som ges och fås har stor betydelse för lärande, både för eleven och för läraren.

Carolin Heyers elever fick använda en metod som kallas ”two stars and a wish”, två stjärnor och en önskan, för att utveckla sitt skrivande.
– De skulle läsa sin kamrats text och först säga två saker som är bra, sen skulle de säga en sak som kompisen kunde göra lite bättre.
Metoden fungerade inte så bra i början. Det visade sig att det behövdes mer detaljerade instruktioner för att själva gensvaret skulle bli ett lärtillfälle.
– Jag hade missat att säga vad de skulle tänka på, till exempel skrivregler, struktur och att en text ska ge en upplevelse, säger Carolin Heyer.

Ingeborg Hull ville undersöka om det skulle vara möjligt att arbeta med gensvar för att utveckla läsandet i sin klass, en tvåa.
– De lärde sig otroligt mycket av varandra. Barn kan ge och ta formativt gensvar, men som lärare måste man vara strukturerad, understryker Ingeborg Hull.

Som stöd för elevernas kamrat- och självbedömning lade lärarna mycket tid på att skapa en matris tillsammans med eleverna. Matrisen använde eleverna för att ge gensvar utifrån läroplanen, och den var till stort stöd för såväl eleverna som lärarna.
– Det tog tid att skapa matrisen, men vi tjänade in den tiden på att vi gjorde det ordentligt i början, säger Ingeborg Hull.

Båda två tycker att forskningscirkeln har varit väldigt värdefull.
– Vi har blivit riktiga nördar, vi arbetar aktivt för att hitta ny forskning som vi kan använda oss av, säger Carolin Heyer med ett skratt.
Sättet de arbetar på i klassrummet i dag skiljer sig mycket mot tidigare:
– Före forskningscirkeln undervisade jag linjärt, jag checkade av läroplanen. I dag arbetar jag mer cirkulärt, säger Ingeborg Hull.
– Man bedömer för att undervisa, inte tvärtom, säger Carolin Heyer.
Lärarnas forskningskonvent 2012 arrangerades av Lärarförbundet och behandlade temat vetenskap och profession.

Moa Duvarci Engman

Fotnot: Läs mer om forskningscirkeln i rapporten Gensvar för lärande – rapport med utvecklingsartiklar från en forskningscirkel

 

Fakta: Formativ bedömning

Summativ bedömning: Du fick 20 av 25 rätt på provet. De som är fel är markerade.

Formativ bedömning: Fem tal av 25 är fel på provet. Sitt tillsammans med en kamrat och se om ni kan hitta vilka de är.

 

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer