Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Publicerad:2017-09-13

Skribent:Robert Gres

Designen av det laborativa arbetet påverkar hur eleverna pratar fysik med varandra. Öppna laborationer ökar förutsättningarna för mer kvalitativa samtal, visar Jan Andersson som pekar på vikten av att ge utrymme för elevsamtal i undervisningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som mångårig fysik- och matematiklärare på gymnasiet är min erfarenhet att fysiklaborationer är uppskattat både bland lärare och elever. När jag fick möjlighet att forska kändes det viktigt att undersöka fysiklaborationer ur ett lärandeperspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet har varit att bättre förstå hur designen av det laborativa arbetet påverkar elevernas lärande. Jag har följt två gymnasieklasser och videofilmat eleverna när de laborerar i ämnet fysik. Fokus har varit att studera hur eleverna kommunicerar med varandra under själva laborationsmomentet. Jag har jämfört två olika typer av laborationer, från slutna till mer öppna. De förra är mer styrda av läraren i både frågeställning och metod. Öppna laborationer ger mer utrymme för eleverna att välja såväl vad som ska undersökas och hur det ska genomföras.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag såg att alla former av laborativt arbete är uppbyggt kring liknande moment som planering, hantering av utrustning, insamling av data, bearbetning och analys av resultat. Dessa aktiviteter ger upphov till samtal av olika karaktär. Det som skiljer sig åt mellan mer slutna och mer öppna laborationer är hur mycket tid som ägnas åt de olika aktiviteterna. – I öppna laborationer ägnar eleverna mer tid åt aktiviteter som planering och analys av resultatet. Dessa aktiviteter skapar också mer kvalitativa samtal mellan eleverna. I de slutna laborationerna handlar samtalen oftare om vad och hur laborationen ska utföras. Slutsatsen är att det blir en avsevärd skillnad i elevernas sätt att kommunicera, där öppna laborationer ger utrymme för djupare diskussioner. – Avhandlingen rymmer även ett analytiskt ramverk som möjliggör djupare analyser av vad och hur elever pratar om i undervisningen. Ramverket är framtaget för att använda i forskning om elevers kommunikation. – Slutligen visar min avhandling att elever behöver få tid att tränas i att laborera. Det är ett hantverk som eleverna behöver lära sig och gradvis utveckla på samma sätt som ämneskunskaper byggs upp undan för undan.

Vad överraskade dig?

– Under analysarbetet blev det tydligt hur viktigt det är att elever ges tid och möjlighet att diskutera fysik med varandra. Det laborativa arbetet skapar en bra miljö för sådana samtal.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill tro att både lärare och forskare kan dra nytta av resultaten. Lärare, då avhandlingen belyser vikten av elevers kommunikation. Studien visar också hur man kan designa laborationsundervisning som inbjuder till elevsamtal. Forskare, då vi har skapat ett teoretiskt ramverk som kan användas för att följa elevers progression i diskussioner. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med