Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Educational support in lower secondary mathematics instruction; teacher quality, teacher characteristics and their interrelations

Publicerad:2017-09-06
Uppdaterad:2017-10-31

Ulrika Ekstams avhandling undersöker stöd för elevens lärande i matematik i åk 7-9 samt sambandet mellan matematik- och speciallärarnas yrkesrelaterade kompetenser.

Författare

Ulrika Ekstam

Handledare

Docent Karin Linnanmäki, Åbo Akademi

Opponent

Professor Kristina Juter, Högskolan Kristianstad

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2107-09-22

Titel (eng)

Educational support in lower secondary mathematics instruction; teacher quality, teacher characteristics and their interrelations

Abstrakt

Avhandlingen undersöker stöd för elevens lärande i matematik i åk 7-9 samt sambandet mellan matematik- och speciallärarnas yrkesrelaterade kompetenser. Olika differentieringsmodeller och lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik var ett särskilt tyngdpunktsområde. Tidigare forskning har indikerat att bland de skolrelaterade faktorer som påverkar elevens lärande, har läraren den största inverkan och man har dessutom uppmärksammat betydelsen av att alla elever har lärare med hög kompetens inom specifika områden (t.ex. ämne eller stadium), både för hög- och lågpresterande elever. Eftersom lärarens upplevda självförmåga anses vara beroende av både kontext och ämne, strävar denna avhandling till att komplettera forskningen om undervisning för elever i behov av stöd i matematik i åk 7-9, med fokus på dessa aspekter.

Studie I, II och III baserar sig på data från elektroniska enkäter besvarade av 27 speciallärare och 42 matematiklärare i finlandssvenska skolor med undervisning i åk 7-9. Modeller för hur stödet i matematik är ordnat, samt olika differentieringsmodeller undersöktes (Studie I). Resultaten visade att den mest använda modellen för stöd i matematik var den modell där eleven får sin undervisning (stöd) utanför klassrummet, antingen individuellt eller i smågrupp av en speciallärare. Flexibla undervisningsgrupper användes också av de flesta matematiklärare i åk 9. Både matematik- och speciallärarna använde differentieringsmodellerna i stort sett i samma utsträckning.

Studie II och III fokuserade på lärarens yrkesrelaterade kompetenser i förhållande till lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever med behov av stöd i matematik. Mer specifikt undersökte Studie II hur lärarnas behörighet, arbetserfarenhet och lärargrupp inverkar på lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik. Speciallärarna rapporterade en högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, än vad matematiklärarna gjorde. Matematiklärarna ansåg sig ha en hög pedagogisk kunskap att undervisa dessa elever, medan speciallärarna ansåg sig endast ha moderata matematikkunskaper. Lärarens nivå av upplevd självförmåga, behörighet och arbetserfarenhet i relation till differentieringsverktyg undersöktes i Studie III. Resultaten från Studie III visade att hög nivån av upplevd självförmåga hade positivt statistiskt signifikant samband med lärarens användning av differentiering av stoff, konkretiseringsmaterial och samundervisning.

Studie IV undersökte hur ämneskunskaper i och intresse för matematik påverkar lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik. Eftersom lärarens upplevda självförmåga anses få sin grund redan under lärarutbildningen gjordes en separat datainsamling för denna studie. En elektronisk enkät med frågor angående intresse, upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik (undervisning, att anpassa undervisningen enligt elevens behov och att motivera elever) och matematikkunskaper (motsvarande kunskaper i slutet grundskolan) besvarades av 57 speciallärarstuderande fördelade över studieår 1 till 5. Resultaten visade att det individuella intresset för matematik påverkade alla delområden av upplevd självförmåga, medan matematikkunskaper endast inverkade på den upplevda självförmågan om de är kopplade till intresse, och då också endast till delområdet upplevd självförmåga att undervisa.

Resultaten från denna avhandling tyder på att lärarens upplevda självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik är en komplex lärarkompetens som ännu behöver utrönas genom ytterligare forskning. Även lärarens förmåga att differentiera undervisningen är av stor betydelse för elever i behov av stöd i matematik. Eftersom detta kräver att läraren besitter specifika kompetenser och förmågor (både ämnesmässiga och pedagogiska) borde ett aktivt samarbete mellan special- och matematiklärare uppmuntras och möjliggöras, gärna redan under lärarutbildningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
För dig som undervisar i engelska

Undervisa i engelska med digitala verktyg

Kurs för dig som undervisar i engelska med digitala verktyg.

Läsa mer och köp din kurs
Åk 7–Vux

Köp den för 749 kr.

Kursintyg ingår.

Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer