Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Publicerad:2012-05-11

Uppdaterad:2012-05-21

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Författare

Sie von Gegerfelt Kronberg

Handledare

Professor Christina Nygren- Landgärds, Docent Marléne Johansson, Göteborgs universitet, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Lektor Jan Sjögren, Institutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings universitet

Opponent

FD Eila Lindfors, Tammerfors universitet och kustos FD Marléne Johansson, Åbo Akademi

Disputerat vid

Åbo Akademi

Disputationsdag

2012-03-30

Titel (se)

Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Institution

Pedagogiska fakulteten

Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Denna avhandling har sitt ursprung i mitt intresse för den praktiska kunskapens innehåll och hur kunskap definieras och uppfattas av praktiskt verksamma konsthantverkare. Ett övergripande syfte är att fokusera hur kunskap beskrivits och uppfattats i ett tidigt historiskt skede och hur kunskap kan uppfattas idag. Det preciserade syftet är att belysa och analysera fenomenet kunskap genom att empiriskt undersöka och lyfta fram vilka uppfattningar skapande människor har om det egna skapande arbetet och deras förståelse av begreppen praktiskt och teoretiskt. Forskningsfrågorna rör den skapande processen hos verksamma konsthantverkare och lyder: Hur beskrivs den individuella kunskapen? Hur beskrivs förhållandet mellan handling och tanke? Hur har den individuella kunskapen vuxit fram och vilka möjligheter finns att utveckla den vidare? Bakgrunden till intresset att belysa den praktiska kunskapens innehåll är en önskan att öppna för en mer nyanserad diskussion om innehållet i det praktiska kunnandet och innehållet i kunskapen som sådan. Den Aristoteliska indelningen av kunskap används som en utgångspunkt. Där ingår den vetenskapliga kunskapen med anknytning till vetenskapsteorin, den praktiskt produktiva kunskapen, hemmahörande i yrkesverksamheter samt konstnärlig och estetisk verksamhet och den etiskt politiska kunskapen med anknytning till demokrati, rättvisa, normer och rättigheter. Uppdelningen av kunskap i det praktiska och det teoretiska sitter djupt i den västerländska kulturen och är inbyggd i existerande institutioner, både inom och utanför universitetsvärlden. Forskningsansatsen är hermeneutisk och avsikten att ge avhandlingen en tolkningsinriktad eller interpretativ inriktning var att finna samband som kunde öka förståelsen av hur skapande människor uppfattade sin personliga kunskap och hur de kommunicerade denna förmåga. Informanterna, nio konsthantverkare, talar alla om det generella lärandet relaterat till den undervisning som bedrivs i grundskolan, och här involveras inte den praktiska kunskapen. Den individuella kunskapen delas i två delar, praktisk och teoretisk, vilka uppfattas som divergenta men också koherenta. Tre ledord utkristalliserades, vilja, självtillit och ansvar. Praktisk kunskap involverar vilja, drivkraften i görandet, självtillitför att åstadkomma förnyelse samt ansvar för produktens budskap och produktens roll i samhället.

Abstract in English

This thesis has its origin in my interest in the content of practical knowledge and how knowledge is defined and percieved by practically active Arts and craftspeople. The overall purpose is to focus on how knowledge has been described and defined in at an early historical stage and how knowledge can be defined today. The specified purpose is to illustrate and analyze the phenomenon of knowledge by empirically investigating and highlighting the perceptions creatively active people have about their own creative work and their understanding of the concepts practical and theoretical. The research questions elaborate on the creative process of active Arts and craftspeople and are: How is individual knowledge described? How is the relationship between the action of creating and thought described? How has individual knowledge emerged and what possibilities are there for further development? The reason for my interest in illustrating the contents of practical knowledge is a wish to open for a discussion about the contents of practical knowledge and the contents of knowledge itself. The Aristotelian classifications of knowledge are used as a starting point. In this classification scientific knowledge, practical productive knowledge belonging to professionals, and ethically political knowledge with connections to democracy, justice, norms and rights are included. The division of knowledge into practical and theoretical is built into society, both inside and outside the university world. The research approach in this thesis is hermeneutic. The intention was to give it an interpretation-oriented direction to find connections, which could increase the understanding of how creatively active people perceived their personal knowledge and how they communicated this ability. The nine informants, all Arts and craftspeople, talk about the general learning related to the teaching in elementary school, and which did not involve practical knowledge. According to them individual knowledge divides into two parts, practical and theoretical, divergent but also coherent. Three key words appeared clearly, practical knowledge involves will, the drive in the creative process, self-reliance to achieve innovation and responsibility for the message of the product and the product’s role in society.