Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Publicerad:2017-05-16

Uppdaterad:2017-06-20

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända. En av frågorna han undersöker är vilka kulturella, utbildningsmässiga och språkliga tillgångar ungdomarna hade med sig till Sverige.

Författare

Hassan Sharif

Handledare

Professor Mikael Börjesson, Uppsala universitet Docent Katarina Gustafson, Uppsala universitet Lektor Emil Bertilsson, Uppsala universitet.

Opponent

Professor Ove Sernhede, Göteborgs universitet.

Disputerat vid

Uppsala universitet

Disputationsdag

2017-06-02

Titel (se)

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Titel (eng)

“Here in Sweden you have to go to school to get respect” : Newly arrived students in the Swedish upper secondary introductory education

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

I denna avhandling om nyanlända irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för invandrare ställs frågor som: Vad händer i mötet? Hurdan är utbildningen? Hur förhåller sig de unga nyanlända till den? Vad gör de egentligen under utbildningstiden? Och vilken roll spelar deras tidigare erfarenheter av det irakiska samhället och dess utbildningssystem?

Studien är etnografisk och bygger främst på deltagande observationer och intervjuer. Sexton ungdomar från Irak på två gymnasieskolor i Södertälje har följts under ett drygt år. Deras möte med det svenska samhället och skolans introduktionsutbildning analyseras med hjälp av begrepp som utbildningskapital, språkligt kapital, habitus och strategier, hämtade från den franske sociologen Pierre Bourdieu. Andra centrala begrepp är migration, nation, etnicitet och diaspora så som dessa används inom forskningsfältet internationell migration och etniska relationer (IMER).

Ungdomarna har gemensamt att de kommer från samma land, Irak och att de i Sverige befinner sig på samma introduktionsprogram. I övrigt är de förhållandevis heterogena med avseende på religion, etnicitet, språk, kön och social bakgrund. Studien visar att de ändå besitter något som förenar dem, en anmärkningsvärd tilltro till utbildningssystemet och en stark vilja att lära sig svenska språket. För dem framstår högre utbildning som vägen för att vinna respekt – med Bourdieus vokabulär: symboliskt kapital – såväl bland ”svenskarna” som i de egna etniska och religiösa grupperna.

En annan slutsats är att mötet med introduktionsutbildningen blir problemfyllt just på grund av det stora värde som ungdomarna tillerkänner utbildning och deras ambitioner för egen del, en hållning som kolliderar med en utbildning vars krav och förväntningar framstår som lågt ställda.

“Here in Sweden you have to go to school to get respect” : Newly arrived students in the Swedish upper secondary introductory education

This thesis is about 16 newly arrived students from Iraq enrolled in the introductory programme for newcomers, in two Swedish upper secondary schools during the academic year 2010/11. The study focuses on the newly arrived students’ possession of cultural, social, educational and linguistic capital and their migration experience as well as their plans for future studies. The theoretical framework is based on the sociology of Pierre Bourdieu and research in International Migration and Ethnic Relations (IMER). Of crucial importance is the sociologist Abdelmalek Sayad, who bridges Bourdieu and migration studies. Also, general sociological concepts like class, gender and ethnicity are used. Traditional ethnographic approaches such as observations, informal conversations and interviews are the main methods.

The empirical results show that the newly arrived students have varying degrees of inherited assets, although the majority came from more affluent backgrounds. They also differed with regard to their school background. The ones who went to public schools in Iraq described the Iraqi educational system as authoritarian institution in which they had to conform to collective norms and values. Those who went to private international schools reported that their schools were similar to those in Sweden, but significantly more demanding. The youths also had assets that had little value in the Swedish educational system. One example is the ability to speak several languages like Arabic, Kurdish, Syriac and Chaldean.

Newly arrived students usually have no experience of the Swedish school system and cannot speak Swedish. This limitation defines them as a disadvantaged group when they enter the Swedish educational system, in programmes specially designed for them. Furthermore, the newly arrived students are spatially and symbolically segregated from other students and are thus poorly integrated in into the schools’ ordinary activities. The newly arrived students quickly become aware of that they do not master the language and that they are not familiar with the study norms and roles in Sweden. However, the students express high educational aspirations and emphasize education as a key factor in achieving respectability. Or, in Bourdieu’s sense, success in the Swedish educational system represents symbolic capital, for the Swedish born population as well as for as members of their own ethnic group.