Produktionen styr byggelevers lärande

Publicerad:2017-05-08

Uppdaterad:2017-05-18

Skribent:Robert Gres

Produktionen styr vilka uppgifter eleverna får utföra på gymnasieskolans byggprogram. Det gör att utbildningsmålen kan vara svåra att nå, konstaterar Magnus Fjellström.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag efter ett antal år som snickare utbildade mig till yrkeslärare på byggprogrammet insåg jag hur intressant själva lärandet är. Vad är det som gör att vi lär oss och hur gör vi det bäst? När jag sedermera började forska upptäckte jag att det inte finns särskilt mycket forskning, speciellt rörande färdigutbildningstiden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärande i skola och arbetsliv, sett utifrån en helhet eftersom ett yrkesbevis kräver både en byggutbildning samt cirka två lärlingsår. Jag har följt elever från gymnasiets byggklasser i årskurs tre som under utbildningen byggt villor i skolans regi. Jag har tittat på vad eleverna gör, vilka arbetssätt de använder, kort sagt vilka förutsättningar för lärande de har. Detta har jag sedan jämfört med kursplanens innehåll. Efter två år följde jag upp samma elever under deras sista år som lärlingar ute i arbetslivet. Vid det här tillfället gjorde jag både intervjuer och enkäter som bland annat handlade om de kunskapsmål som en byggnadsarbetare förväntas ha kompetens om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att produktionen styr byggelevernas lärande i såväl skola som arbetsliv. I skolan var det svårt att nå målen eftersom villorna tog fem år att bygga och eleverna endast deltog under två år i byggprocessen. Dessutom lades vissa moment ut på externa entreprenörer. Det här innebar att eleverna fick vissa kunskapsluckor. I arbetslivet är produktionstänket än mer dominerande, vilket innebär att innehållet i lärlingsåren kan bli väldigt smalt. Samtidigt ger arbetslivet större frihet för olika former av metoder och lärande. Lärlingarna var tydliga med att de ville lära sig så brett som möjligt men att det inte alltid fanns möjlighet till det. Deras fokus låg dock på att få ihop tillräckligt antal lärlingstimmar snarare än att uppfylla målbeskrivningarna. Dessa kände för övrig lärlingarna inte till. – Sammantaget visar mina resultat att det finns förutsättningar för en komplett utbildning men att skola och arbetsliv ensamma har svårt att möta de mål som finns.

Vad överraskade dig?

– Att det inte är själva uppgiften i sig som skapar bra lärande utan de möjligheter som skapas i utförandet av uppgiften. Jag överraskades också av att skola och arbetsliv, trots en del brister, i mångt kompletterar varandra i byggelevernas utbildning.