Social bakgrund styr valet att bli gymnasielärare

Publicerad:2017-01-10

Uppdaterad:2017-01-19

Skribent:Robert Gres

Vem som blir gymnasielärare är i många fall socialt betingat. Det visar Magnus Persson som forskat om vad som sker under gymnasielärarutbildningen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i tio år så intresset har jag genom mitt yrke. Men det växte genom ett forskningsprojekt om lärarutbildningen som jag rekryterades till och som min avhandling bygger på. Egentligen tycker jag att det är obegripligt att ingen har forskat om detta tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om gymnasielärarutbildningen i förändring. Jag har genom intervjuer och enkäter följt tio studenter på gymnasielärarutbildningen från deras första termin till att de kommer ut i arbetslivet. Exempel på frågor jag ställt är hur de upplever utbildningen, vilka erfarenheter de har av sin egen skolgång, varför de vill bli gymnasielärare samt hur de ser på sin professionella framtid. Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa och förstå utbildningsförloppet i ett utbildningsprogram som är stadd i förändring och är en del av en högre utbildning som expanderat snabbt och mycket under de senaste decennierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sociala bakgrunden i mångt påverkar vem som slutligen blir gymnasielärare. Jag hade en föreställning om att lärarutbildningens destination var given – man blir lärare och inget annat. Men det visar sig att utbildningen kan vara en språngbräda till helt andra yrken. I min studie finns de som sedermera studerar vidare till ingenjör, forskare eller väljer att arbete vid jobb-pooler och där med andra saker än att vara lärare. En lärarexamen kan användas på arbetsmarknaden till annat än att arbeta som lärare. – En viktig förklaring till detta är att många blir mer eller mindre avskräckta från yrket under utbildningens gång. Här syns ett socialt mönster – studenter med ett större utbildningskapital hemifrån väljer i högre grad bort läraryrket medan studenter med mindre studievana hemifrån går klart utbildningen och börjar jobba som gymnasielärare. – Mina resultat visar att den gängse bilden av att ”alla kan bli lärare” inte stämmer. Vad som är sant är att i princip alla som söker utbildningen kommer in men långt från alla klarar av den och att detta är socialt villkorat. – Resultaten visar också att i stort sett alla studenter i slutet av utbildningen känner sig oförberedda för jobbet som gymnasielärare. Utbildningskontraktet på gymnasielärarutbildningen är problematiskt. Min slutsats är att de som efter utbildningen ändå blir gymnasielärare är drivna och kompetenta.

Vad överraskade dig?

– Att lärarutbildningen kan leda till helt andra yrken och att gymnasieläraryrket är så socialt betingat. Jag hade inte förväntat mig att den kopplingen skulle vara så tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och lärarstudenter i första hand. Eftersom det är en sociologisk studie tror jag att avhandlingen kan vara av intresse för en bredare målgrupp såsom skolpolitiker och folk som arbetar inom skolan. Susanne Sawander

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med