Fem skolexperter kommenterar Pisa 2015

Sveriges 15-åringar presterar bättre i såväl matematik, naturvetenskap som läsförståelse jämfört med förra Pisa-undersökningen 2012. Men vad beror det på? Och vad bör skolan fokusera på för att inte tappa taget om den positiva utvecklingen? Styr möjligen Pisa-undersökningen lite väl mycket över den svenska skolan? Skolporten har talat med några av landets mest tongivande skolexperter. Läs om deras syn på årets Pisa-resultat.

Ingrid Carlgren, professor emerita:

Är du förvånad över resultatet?

– Nej, särskilt inte med tanke på vad Timss-mätningen visade förra veckan. Men jag hade heller inte blivit förvånad om resultaten hade legat kvar på samma nivå som 2012. Jag måste säga att resultatet gläder mig, det här ger förhoppningsvis energi till det arbete som görs på skolorna.

Vilka är de främsta förklaringarna till resultatet?

– Nu vet vi ju inte om detta verkligen är ett trendbrott eller ett tillfälligt hack. Men om det är en trend så tror jag det framför allt beror på en allmän svängning mot att i högre utsträckning fokusera på kunskap. När det gäller mattelyftet, som pekats ut som en orsak, så håller jag med. Bland annat beroende på att mattelyftet bidragit till att uppvärdera helklassundervisningen och hjälpt lärare som tidigare varit osäkra på sina kunskaper att ”våga” undervisa.

Vilka är de viktigaste frågorna för den svenska skolan de närmsta åren?

– Jag oroas för att Pisa-resultatet kan tas som intäkt för en starkare fortsatt utveckling mot en detaljstyrning av skolan. Jag har hört flera kommentatorer hänvisa till den starka ”styrkedjan”, den nya läroplanen eller ”tydliga mål” som viktiga förklaringar till resultaten. Detta menar jag är oroande. Det går kanske att styra och ”tvinga” fram bättre resultat till en del, men en långsiktigt hållbar skola måste vara mer likvärdig och bildningsorienterad. En alltför detaljstyrd skola motverkar en sådan utveckling.

Har Pisa-mätningen för stor påverkan på den svenska skolan?

– Ja, det måste man väl säga. För det går ju inte att inte förhålla sig till Pisa. Vad vi däremot skulle behöva är en nationell kunskapsprövning. En sådan är på gång också och det skulle bidra till att nyansera bilden.

Per Kornhall, skolexpert:

Är du förvånad över resultatet?

– Ja! Jag har tidigare sagt att jag inte trodde att resultaten skulle förbättras, i synnerhet inte läsförståelsen. Jag trodde faktiskt inte att de åtgärder som genomförts i skolan skulle synas i den här mätningen. Men jag är såklart jätteglad och lättad.

Vilka är de främsta förklaringarna till resultatet?

– Skolans tydliga kunskapsfokus och att alla elever ska nå målen. Bidragande förklaringar till resultatlyftet är också den nya läroplanen och reformer som mattelyftet.

Vilka är de viktigaste frågorna för den svenska skolan de närmsta åren?

– Att skolan fortsätter arbeta vidare på den inslagna vägen. På systemnivå handlar det förstås om likvärdigheten. Att den minskat är jätteallvarligt, vilket jag tror alla parter är rörande överens om. Vi måste lyssna på OECD som pekar på att det svenska skolsystemet driver mot minskad likvärdighet. Skolan är ett samhälleligt åtagande. Vi kan inte ha ett utbildningssystem där de med mest resurser kan välja och vraka och de andra får ta det som blir över. Det krävs ett annat regelverk kring socioekonomisk fördelning och jag tror inte att det behöver vara så svårt att få till. Viktigt är också att skapa en vettig diskussion i ämnet, i dag är debatten väldigt polariserad.

Har Pisa-mätningen för stor påverkan på den svenska skolan?

– Det är en bra men svår fråga. Och jag svarar både och. I Sverige har vi ju inga egna trendmätningar och Pisa får därför stor betydelse. Undersökningen håller hög kvalitet och innehåller massvis med viktig information. Risken är dock att skolan fokuserar för mycket på Pisa-ämnena på bekostnad av övriga ämnen.

Karin Svanborg Sjövall, VD Timbro:

Är du förvånad över resultatet?

– Ja faktiskt! Jag hade trott på en försämring eller möjligen att resultaten skulle ligga kvar på samma nivå som 2012, så det här var en positiv överraskning. Orsaken till mina dystra förväntningar är att jag anser att skolans problem är så djupa, långtgående och strukturella och därmed kräver längre tid att åtgärdas.

Vilka är de främsta förklaringarna till resultatet?

– Jag tror inte att enstaka insatser står bakom trendbrottet. Mattelyftet var bra och det kan säkert ha gett effekt på marginalen. Men en resultatskillnad som denna tror jag bottnar i att skolorna har blivit skarpare, mer alerta, på alla nivåer.

Vilka är de viktigaste frågorna för den svenska skolan de närmsta åren?

– De ökade socioekonomiska skillnaderna är en stor och viktig fråga för skolan framöver. Här behövs en blocköverskridande och mindre ryckig politik. Svaga skolor måste kompenseras mer, resurser måste fördelas mer rättvist.

– Den andra stora skolfrågan gäller givetvis kompetensförsörjningen. Läraryrket måste göras mer attraktivt. Ett sätt är att bredda vägarna in i yrket. Jag förstår inte poängen med att alla som vill bli lärare måste igenom lärarutbildning, som dessutom har problem med kvaliteten. Jag efterlyser större möjlighet för redan yrkesverksamma att kunna sadla om till lärare.

Har Pisa-mätningen för stor påverkan på den svenska skolan?

– Å ena sidan är Pisa bara ett prov. Å andra sidan har vi nu mätt kunskaperna över en lång period, så något säger Pisa onekligen. Jag tror dessutom att resultaten 2012 skapade en krismedvetenhet kring skolan och det var bra. 

Christian Lundahl, professor vid Örebro universitet:

Är du förvånad över resultatet?

– Intressant resultat! De elever som svarat på det här provet har gått hela sin grundskoletid under svensk skola mest reformintensiva period. Att prestera dessa resultat är en styrka.

Vilka är de främsta förklaringarna till resultatet?

– Den primära förklaringen är att det finns en enad och stark vilja att vända utvecklingen. Det positiva samtalet kring skolan är också betydelsefullt och här finns det många krafter som bidragit. En och annan reform har givetvis också haft betydelse, såsom mattelyftet och kompetensförstärkning bland lärarna.

Vilka är de viktigaste frågorna för den svenska skolan de närmsta åren?

– Vad lärarna behöver nu är reformfrihet och arbetsro. Vissa justeringar kring exempelvis betygssystemet kan däremot vara nödvändigt.

– Den sjunkande likvärdigheten är ett jätteproblem. Men det är svårt att åstadkomma likvärdighet i en så långt gången decentralisering av skolan som vi har och där marknadsincitament är inbyggda i utbildningssystemet. Här finns också en stor politisk skiljelinje, så detta blir en svår nöt att knäcka. Tyvärr får ofta värderingsorienterade frågor stå tillbaka när kunskap står i fokus. Det är vad som har skett här.

– Vi vet att mätningar som Pisa har en styrande effekt och risken är att skolan får ett ensidigt fokus på Pisa-ämnena, matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Viktigt framöver är att skolan ser till att ha en ämnesbalans och allsidig undervisning. OECD ställer också frågan om vilka kunskaper som krävs år 2030, kanske är det andra ämnen som bör lyftas fram?

Har Pisa-mätningen för stor påverkan på den svenska skolan?

– Det behövs en mycket komplex instrumentpanel för att navigera skolan. I den kan Pisa vara en del men det behövs fler riktade utvärderingar för att få en heltäckande bild av skolans uppdrag och måluppfyllelse.

Barbro Westlund, läsforskare, lektor i didaktik vid Stockholms universitet och lärarutbildare

Är du förvånad över resultatet?

– Nej jag är inte förvånad, det borde ju ha vänt uppåt från Pisa-chocken år 2012. Vi kanske rent av behövde ett tufft uppvaknande för att ta det hela på allvar. Även om det är en lättnad med trendbrottet i dag så får vi dock inte slå oss till ro. Vi är ju långt ifrån den toppnotering vi hade år 2000 i främst läsförståelse. Nu ser jag det som en spännande men fullt möjlig utmaning att få goda resultat i nästa Pisa-mätning 2018. Men då kommer det an på att lärare får tid att sätta sig in i hur forskning kan omsättas till god praktik och i en kollegial anda.

Vad tror du är den främsta bakomliggande faktorn bakom resultatet?

– Vi har vänt den negativa trenden, men det är ju ingen toppnotering att tala om totalt sett. Från att ha varit det land som haft de största nedgångarna år 2012 så är vi inte det längre.

Vilka är de viktigaste frågorna för den svenska skolan de närmsta åren?

– Det är enligt min uppfattning att arbeta för en likvärdig skola för alla elever. Här har svensk skola mycket stora utmaningar! Skolan måste vara av så hög kvalitet att den kompenserar för barns olika bakgrund. Alla elever har rätt att få lyckas, men det kan ta olika lång tid.

Har Pisa blivit en alltför styrande faktor i utvecklingen av den svenska skolan?

– Pisa-resultaten påverkar de flesta länder, även de som har toppresultat. Men om det är svaga resultat i ett skolsystem, som det har varit i Sverige under lång tid och fortfarande är, kan resultaten riskera att bli politiska slagträn i skoldebatten, i stället för att en grundläggande forskningsanalys och översyn görs.

– Man måste också tänka på vilket syfte ett mätinstrument har, och inte har. När det gäller Pisa är det en mätning på systemnivå som görs, inte på enskild skol- eller elevnivå. En uppenbar risk är att enskilda skolor börja använda Pisa-uppgifter på sina elever i syfte att konkurrera med andra skolor. Vi ska också komma ihåg vad Pisa rimligtvis kan mäta och inte mäta för kunskaper. Tyvärr får vi nog också räkna med att enskilda aktörer i ett egenintresse tar åt sig äran av att den negativa trenden har vänt.

Susanne Sawander och Moa Duvarci Engman