Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Ungdomar med inlärningssvårigheter i matematik har oftast även läs- och skrivsvårigheter, visar Johan Korhonens forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag studerade till speciallärare var jag mest intresserad av de kurser som handlade om inlärningssvårigheter, framförallt i matematik. Som speciallärare har jag också arbetat mycket med ungdomar med inlärningssvårigheter i årskurs 7-9.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar främst om sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter hos ungdomar i årskurs 9 i Finland. Men även om hur inlärningssvårigheter kan relateras till ungdomars akademiska välbefinnande och skolavbrott.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns ett starkt samband mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning. Svårigheterna påverkar ungdomarnas risk för skolavbrott och formar även deras målsättning.

– Resultaten visar också på skillnader mellan flickor och pojkar. Matematiska färdigheter är viktigare för pojkars målsättning, det vill säga vilken utbildningsnivå man siktar på, medan läsning är viktigare för flickors målsättning. Det innebär att när en pojke sätter upp mål för sin utbildning så väger hans matematikfärdigheter starkare än läsfärdigheterna medan det motsatta gäller för flickor. När det gäller flickors målsättning i framförallt matematik visar resultaten att flickorna utöver att ha goda matematiska färdigheter även måste vara intresserade av matematik för att de goda färdigheterna skall ha betydelse för deras målsättningar.

– Min studie visar också att välbefinnande spelar roll. De skoltrötta ungdomarnas intresse för matematik och läsning minskar vilket gör att målsättningarna i sin tur blir lägre. Välbefinnandet påverkar också ungdomars skolavbrott. Om man inte tycker att man är duktig och dessutom är skoltrött så finns det en ökad risk för skolavbrott.

Vad överraskade dig?

– Att det var så starka samband mellan inlärningssvårigheter i matematik och läsning. Till exempel då vi utförde modellbaserad klusteranalys fick vi endast fram en grupp med kombinerade svårigheter. Det skulle vara intressant att köra liknande analyser med fler delområden inom läsning och matematik inkluderade för att se om resultaten vore liknande även då.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan föra forskningen framåt och att man kan använda mina resultat som utgångspunkt till nya studier. Ur ett lärar- och skolperspektiv kan jag konstatera att den finländska skolan är bra på att identifiera elever med inlärningssvårigheter. Vi har ett systematiskt sätt att använda olika kartläggningsinstrument. Men för välbefinnande har vi ingen systematik. Vi behöver fokusera på det också och hitta de ungdomar som inte mår bra. Om vi kan stödja dem tidigare kan deras framtid bli mer positiv.

Åsa Lasson