Per Kornhall om vad som kan ha påverkat resultaten i Timss och Pisa

Denna vecka och nästa presenteras resultaten från Pisa- och Timss-mätningarna. Debattören och forskaren Per Kornhall siar om vad som kan påverka resultaten.

Snart är det dags igen. Resultaten har de senaste gångerna sänt chockvågor genom Sverige. Mängder av journalister, spinndoktorer och andra debattörer har skrivit debattinlägg och gjort analyser utifrån dem – med mer eller mindre stor kunskap om vad mätningarna faktiskt säger. Hur kommer de internationella kunskapsmätningarna Pisa och Timss att se ut?

Jag önskar att jag hade en kristallkula. Nu måste jag själv komma fram till vad jag tror om de kommande resultaten. Kommer det att vända nu? Eller fortsätter vårt fall? Vad kan ha påverkat resultaten? Vi har haft en mängd reformer. Lärarlegitimation, kursplaner, betygsystem, förstelärare och så vidare. Men har vi gjort något åt de grundläggande mekanismerna i styrning och finansiering? Nej. Vi har heller inte vänt trenden för läraryrket – nu saknas det fler lärare än någonsin och bristen blir snabbt större. Kan vi förvänta oss några förbättringar?

För att kunna göra en sådan bedömning kanske vi behöver gå till forskning om undervisningsutveckling. Det enda som förändrar elevers lärande och därmed också resultaten är vad som händer på lektioner, i samspelet mellan lärare och elev. Har vi då haft några reformer som påverkat detta? Ja, jag tror det. Jag skulle vilja peka på två skeenden. Det ena är den generella diskussionen som tagit fart om att huvudman, rektor och lärare faktiskt har ett ansvar för att se till att alla barn klarar sig. Det andra är att vi för första gången på länge har haft en fortbildningssatsning som nått på djupet, omfattat många lärare och handlat om klassrummet: Matematiklyftet.

Min förhoppning är att vi kommer att se en förbättring av matematikresultaten. För det är framför allt där vi har satt in insatser. Om det är så är det en signal om betydelsen av ett välstrukturerat kollegialt lärande och av att någon (i detta fall staten) tar ansvar för lärares fortbildning, dess kvalitet och att denna sker på en tydlig forskningsgrund.

Däremot tror jag tyvärr att likvärdigheten har försämrats ytterligare sedan förra undersökningen för tre år sedan. På detta område har vi inte gjort något. Där får vi hoppas på Skolkommissionens troliga förslag om likvärdig statlig finansiering.

Vi kan vara säkra på en sak: Alla som vill påverka svensk skola kommer att använda resultaten för att påverka i den riktning just de vill. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer att prata om betydelsen av kommunerna, friskolelobbyn om friskolorna, de borgerliga om betyg och de rödgröna om sina reformer, och så vidare.

Jag skulle vilja att Pisa och Timss användes som de är menade: för analyser som ger underlag till kloka framtidsbeslut baserade på forskning – och i politisk enighet.

Men en så drastisk framtidsvision kanske inte ens den fiktiva kristallkulan klarar av att frammana.

Fakta/Per Kornhall är fristående konsult, författare och debattör samt forskare vid Mälardalens högskola på halvtid. Han är medlem i Kungl. Vetenskapsakademiens skolkommitté samt svensk representant i Europeiska kommissionens nätverk av oberoende skolexperter. Han har skrivit ett flertal böcker, bland annat Förstelärare – En handbok (Natur & Kultur 2015), och Skola på vetenskaplig grund (Natur & Kultur 2016), tillsammans med Andreas Ryve och Kirsti Hemmi.

Artikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 5/2016. 

Tema: Formativ bedömning. Dessutom: El Sistema växer i Sverige. Debatt: Per Kornhall om Pisa. Intervju med skolforskaren Alma Harris om distribuerat ledarskap.

Nästa nr av Skolporten kommer 5 december!

Inte redan prenumerant? Missa inte prova-på-priset:

2 nr för endast 99 kr!

PRENUMERERA HÄR!

Erbjudandet gäller till 31 oktober 2016 och för nya prenumeranter.