Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer

Publicerad:2016-11-08

Uppdaterad:2017-01-09

Anna Jonsson Widen har forskat om hur lärare förhåller sig till de förändringar som skett inom bildområdets kunskapsfält under se senaste tjugo åren.

Författare

Anna Jonsson Widen

Handledare

Docent Hans Örtegren, Umeå universitet, Professor Anders Marner, Umeå universitet

Opponent

Docent Aure Venke, Högskolan i Oslo och Akershus

Disputerat vid

Umeå universitet

Disputationsdag

2016-11-25

Titel (se)

Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer

Titel (eng)

Applying Contemporary Art in Visual Art education – Teachers professional development and in different school contexts

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Bildundervisning i möte med samtidskonst: Bildlärares professionella utveckling i olika skolformer

Avhandlingen utgår ifrån några lärares berättelser om hinder och möjligheter för att lyfta in temat samtidskonst i sin undervisning. Det ger en förståelse för ämnesutvecklingen i olika skolformer och sammanhang och den betydelse bildlärares specifika intressen och eget skapande har för utvecklingen av yrkeskunskaperna. Samtidskonst berörs av samhällets ständiga förändring och nya bilduttryck, vilket även berör utbildning inom bildområdet. Avhandlingen belyser svårigheter och möjligheter att tillämpa samtidskonst på sina egna villkor. I mötet mellan samtidskonstens utgångspunkter och nya perspektiv och de konstklassificeringar som har en lång tradition i bildämnet uppstår spänningar. Det kan också ge en bild av relationen mellan skolan och konstvärlden. Studien belyser förhållanden för vidareutbildning inom yrkesgruppen. Den visar på ett ett behov av att utveckla den kollektiva kunskap, som omfattar både teoretiska och praktiska kunskaper bland bildlärare. Syftet med avhandlingen är att beskriva och granska bildläraryrket från ett bredare kulturellt perspektiv. Detta kan leda till en bättre förståelse för hur lärare i 2000-talet Sverige hanterar förändringar i yrkeslivet. Studien omfattar fallstudier som utgår ifrån två fortbildningsprojekt som genomförts på Bildmuseet i Umeå som är ett museum för samtidskonst. Undersökningarna har genererat data som produceras genom intervjuer med lärare, observationer, självrapporter och bilder. Avhandlingsarbetet har ett sociokulturellt perspektiv, där kultursemiotik och ramfaktorbegrepp används för analys.

Applying Contemporary Art in Visual Art education – Teachers professional development and in different school contexts

The aim of this thesis is to describe and review the visual art teaching profession from a wider cultural perspective. This can lead to a better understanding of how teachers in 2000s Sweden manage change and relate to their task. This is a starting point for the formation of question areas that are of concern: the importance of their own specific interests in various visual art media for the development of their professional knowledge; what conditions different types of schools provide for the development of the subject and the strategies visual art teachers (in the study) use to develop their teaching on the theme of contemporary art. The theoretical framework is based on a socio-cultural perspective. Analysis combine cultural semiotic and frame factor models. Institutional art theory focuses on art’s audience and the art institutions which are central to contemporary art manifestations. The thesis is based on two case studies conducted by three separate teacher-training days at Bildmuseet in Umeå. 14 Visual Art teachers from four different types of schools: compulsory school, years 7-9, upper secondary school, folk high school and volountary art school (Swe. kulturskola) participated in the study. The investigations has generated data produced through interviews, observation, self-reports and images. Contemporary Art is involved in society’s constant change and mix of new medias. The changes concernes the visual art educational field. The opportunities different school contexts provides for education, has an impact on how knowledge is transformed. Conformity, solid structures, formes of assessment and low legitimacy shape resistance. Teaching in visual art is highly based on teachers’ own choices. A fragmented knowledge-culture with focus on manual or digital mediations leads to different knowledge-selection. This study highlights resistances that affect applying contemporary art on its own terms. Contemporary art’s starting points and new perspectives represent other paradigms than traditional art classifications. This sigifies tension between the artworld and the educational field. To reducie the tension, a dialogue and interaction between the fields on equal terms is recommended. The study identifies a lack of procedures and resources for formal continuing professional development. There is a need of developing the collective body of knowledge, covering both the theoretical and practical knowledge in the visual art teacher culture.