Höga ambitioner hos somaliska flickor

Publicerad:2016-11-07

Uppdaterad:2016-11-08

Skribent:Robert Gres

Somaliska flickor som bär sjal har höga utbildningsambitioner med sig hemifrån. Det visar Gunnel Mohme i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Barn med annan bakgrund än den svenska har alltid intresserat mig. Jag bott utomlands i många år, framför allt i Marocko och när jag flyttade hem jobbade jag på Kvarnbyskolan i Rinkeby. Så småningom skrev jag min magister i interkulturell kommunikation om muslimska flickor med sjal på högstadiet. Efter det ville jag även titta på samma grupp flickor på mellanstadiet, utifrån barnets eget perspektiv.

Vad handlar av handlingen om?

– Det är en kvalitativ etnografisk studie där jag försöker presentera några olika aspekter av hur flickor med somalisk härkomst konstruerar sin barndom. Flickor som går i en muslimsk skola har själva fått beskriva sina framtidsdrömmar. Jag har också tittat på varför föräldrarna valt att sätta dem i muslimsk skola samt om deras transnationella praktiker, hur de har kontakt med sin släkt och sin bakgrund.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Flickorna har höga utbildningsambitioner som de bär med sig hemifrån. Det är viktigt att veta för oss som möter dem. Det är lätt att vifta bort men det finns en bakomliggande dynamik där föräldrarnas höga ambitioner spelar in. När de väljer den muslimska skolan handlar det bara delvis om den religiösa profilen. De gör en medveten kalkyl av var barnen får bäst utbildning vilket man inte upplever att den kommunala skolan där de bor ger. Föräldrarna uttrycker också en rädsla för utsatthet och hur deras barn, oavsett kön, ska bemötas i andra skolor. Det saknas forskning om hur somaliska flickor blir bemötta i andra skolor och om hur de presterar, men föräldrarna för fram att man har låga förväntningar både på deras barn och på dem som föräldrar.

Vad överraskade dig?

– När flickorna skrev om var de skulle bo skrev 55 av 68 en ort. Och 37 av de orterna låg inte i Sverige. Innan jag hittade det transnationella perspektivet hade jag svårt att förstå varför. Men de här flickornas familjer är stora och utspridda över många länder så de ser en lätthet i att flytta till ett annat land om framtiden ser ljusare ut där.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det transnationella perspektivet på migration, med globaliseringen och lättheten att hålla kontakt med hemländerna, tror jag forskningen måste börja titta mer på när det gäller barn. Sen bör nog skolans värld fundera på hur vi ska jobba med att möta flickornas höga förväntningar, och med våra egna fördomar och förutfattade meningar. Annika Larsson Sjöberg

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med