Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Publicerad:2016-10-26

Uppdaterad:2016-12-02

Linda Jonsson utforskar i sin avhandling den komplexa bild som framträder i religionsläraruppdraget i svensk skola mellan 1842-1994.

Författare

Linda Jonsson

Handledare

Docent Niclas Månsson, Mälardalens högskola Professor Tomas Englund, Örebro universitet Docent Laila Niklasson, Mälardalens högskola Professor Maria Olsson, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Sara Irisdotter Aldenmyr, Högskolan Dalarna

Disputerat vid

Mälardalens högskola

Disputationsdag

2016-11-18

Titel (se)

Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget

Religionsläraruppdraget vilar idag på en konfessionsfri grund uttryckt genom den svenska skolans värdegrund men bär spår av konfessionella traditioner bakåt i tiden. I en tid, för inte så länge sedan, spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag.

Den här studien intresserar sig för den komplexa bild som framträder när det gäller religionsläraruppdraget i svensk skola med historiska rötter och traditioner i ett läraruppdrag där uppgiften bestod i att förmedla en konfessionell undervisning i kristendomskunskap. En analytisk kontextualisering genomförs av tidsspannet 1842-1994 för att åskådliggöra två traditioner av vikt med start i konfessionell kristendomskunskap till objektiv religionskunskap. Ett sådant långtidsperspektiv ses som en nödvändig läroplanshistorisk kontext för studiens empiri – analys av ett samtida religionsläraruppdrag i det som i studien benämns en osäker period. Även om det finns ett ämnesdidaktiskt ansvar i föreliggande studie när det gäller fältet religionsdidaktik är det inom det allmändidaktiska och läroplanshistoriska fältets ramar studien håller sig. Studien ska med andra ord ses som en allmändidaktisk analys av en ämnesdidaktisk utmaning. För att möjliggöra en studie av religionsläraruppdraget blir även ämnet religionskunskap ett centralt inslag i studien. Ämnets användning, i bemärkelsen dess status, roll och funktion åskådliggörs och har implikationer för religionsläraruppdraget.

Den historiska kontexten tar utgångspunkt i en litteraturstudie av styrdokument och texter och ska ses som studiens sekundärlitteratur. En arena för religionskunskapslärare, tidskriften Religion & Livsfrågor samt årsböcker (1994-2011) granskas genom en textanalys. Här uppmärksammas och analyseras de röster som uttalar sig om religionsläraruppdraget och utgör studiens primärlitteratur. De utmaningar som genom textanalysen utkristalliserats tematiseras i tre sammanfattande utmaningar: Mellan tradition och förnyelse, Gränslöst uppdrag på begränsad tid och Elevnära frågor eller när-det-kommer-upp-pedagogik.
I studiens senare del redogörs för två pedagogiska filosofiers bidrag som utgör de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av utmaningarna i en samtida osäker period. Texter av John Dewey och Wolfgang Klafki har funnits värdefulla i förhållande till begrepp såsom teori och praktik, tradition och förnyelse samt engagemang.

Avslutningsvis sammanfattas och fördjupas analysen av de röster som uttalat sig om religionsläraruppdraget och dess utmaningar genom att relatera dessa till sitt historiska sammanhang präglade av såväl konfessionella som objektiva traditioner. Avhandlingens kunskapsbidrag är att bidra med fördjupade kunskaper om religionsläraruppdragets komplexitet, utifrån en läroplanshistorisk kontextualisering av detta samtida uppdrag.

Abstract in English

The current assignment of religious studies teachers is grounded on a confession-free foundation, expressed through the values of Swedish society. However, the subject still carries traces of a confessional tradition. Up until recently, Christianity played a major role in both teaching and teacher assignments. This study focuses on the complexity that emerges when it comes to the assignment of religious studies teachers in Swedish schools. In order to shed light on two traditions of importance – a confessional Christian tradition and an objective religious tradition, an analytical contextualisation is constructed within the time span 1842–1994. Such a long-term perspective is seen as a necessary historical contextualisation for the empirical study, which contains an analysis of the contemporary religious studies teacher assignment, here called the uncertain period (1994-2011). The study is to be regarded as an analysis of a school subject related challenge from a general didactical approach. In order to study the religious studies teacher assignment, religion as a school subject will be a key component in this study. The use of the subject – in the sense of its status, role and function – is clarified, and has implications for the teacher assignment as such. The historical context has its starting point in a literature study of policy documents and texts, and shall be regarded as the study’s secondary literature. The empirical material of the study comes from a journal entitled Religion & Livsfrågor (Religion and Life Issues) from the time span of 1994–2011. The material is analysed and attention drawn to different voices on the religious studies teacher assignment. The challenges that the teacher assignment is facing are summarised in three concluding challenges: Between tradition and renewal, Limitless assignment in limited time, and Pupil-related questions or “when-it-pops-up”-pedagogy. An account is given of the contributions made by two educational philosophers, John Dewey and Wolfgang Klafki, in the latter part of the study. These contributions serve as basis for analyses of the challenges in the uncertain period of contemporary religious studies teacher assignment. Their writings on theory and practice, tradition and renewal, as well as teacher engagement, add a valuable perspective to the analyses in order to understand the challenges the teacher assignment faces. In conclusion, the analyses of the voices on the religious studies teacher assignment and its challenges are summarised and related to their historical context characterised both by a confessional and an objective tradition. The thesis provides a more detailed image on the complexity of the religious studies teacher assignment, through a contextualization of the contemporary assignment in curriculum historical perspective.